Drygt fyra av tio svenskar vill gå i pension före 65. Men i det nya pensionssystemet kan det bli ett dyrt misstag.
Fyra av tio svenskar kan gå miste om 3 300 kronor – varje månad
Vid årsskiftet genomfördes en av de största förändringarna av pensionssystemet på decennier. En ny så kallad riktålder infördes, vilken i praktiken ersätter den klassiska bilden av pension vid 65.
Riktåldern är en rörlig pensionsålder som justeras efter hur länge vi lever. Syftet är att pensionerna inte ska urholkas när livslängden ökar.
Men förändringen har inte riktigt landat hos allmänheten.
Nästan ingen förstår nya riktåldern
Trots att förändringen beskrivits som ”den största strukturella förändringen av socialförsäkringarna för äldre sedan det nuvarande pensionssystemet sjösattes i slutet av 1990-talet”, råder det stor förvirring hos svenskarna.
Endast åtta procent av svenskarna vet vad riktåldern faktiskt innebär, rapporterar Realtid.
Missa inte: Så saboterar du din egen pension: ”Det mest förödande misstaget”. Dagens PS
Går för tidigt – förlora tusenlappar
Problemet är att drygt fyra av tio svenskar vill gå i pension före riktåldern. Och det är förvisso möjligt. Men det sker till ett högt pris.
”Ett års tidigare uttag resulterar ofta i sänkt pensionsutbetalning med 1 500-2 000 kr i månaden livet ut”, berättar Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minpension.se, för PS.
Och ju tidigare du går – desto större blir tappet.
Gå vid 65 – gå miste om 3 300 kronor i månaden
Vid en slutlön på cirka 41 000 kronor – Sveriges medellön – innebär ett uttag två år före riktåldern omkring 3 300 kronor mindre i pension per månad före skatt.
”Många underskattar vad tidiga uttag kostar över tid. På sikt kan det handla om hundratusentals kronor i förlorad livsinkomst i vanliga inkomstlägen”, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra.
Exempel: Så mycket kan du gå miste om
Som exempel kan vi ta en undersköterska född 1962.
Undersköterskan har arbetat 75 procent och haft en lön på 29 000 kronor i månaden. Om hen går i pension vid 64 års ålder landar inkomsten på cirka 10 500 kronor i månaden efter skatt. Jobbar undersköterskan i stället till 67 ökar pensionen till drygt 14 500 kronor efter skatt.
Det innebär ett tapp på runt 4 000 kronor i månaden de första åren.
Dubbelsmäll – både lägre pension och högre skatt
Den som går i pension före riktåldern drabbas dessutom av högre skatt.
Det förhöjda grundavdraget, som ger lägre skatt på pension, gäller först från det år du når riktåldern.
“Arbetslöshet efter 60 år och tunga jobb gör att många tvingas lämna arbetslivet tidigare. För dem blir effekten en dubbelsmocka genom lägre pension och högre skatt eftersom skatterabatter är kopplade till riktåldern”, säger Trifa Chireh.
Läs även: Ditt sparande kan sänka din pension – expert sågar klassisk regel. Dagens PS
Så påverkas du av riktåldern
Den nya riktåldern innebär att pensionen inte längre är kopplad till en fast ålder, utan justeras efter hur länge vi lever.
För många som är födda på 1960-talet ligger riktåldern på 67 år, medan yngre generationer kan behöva arbeta till 68, 69 eller till och med 70 år.
Riktåldern avgör när du tidigast kan ta ut inkomstpension och premiepension – normalt tre år före riktåldern, med vissa undantag – och när du får rätt till garantipension, bostadstillägg och andra delar av grundskyddet.
Den påverkar också skatten. Det förhöjda grundavdraget, som ger lägre skatt på pension, är kopplat till riktåldern och gäller först när du nått den.
Riktålder för olika årskullar:
Födda 1958-1959
- Riktålder: 66 år
Födda 1960-1964
- Riktålder: 67 år
Födda 1965-1966
- Riktålder enligt prognos: 67 år
Födda 1967-1981
- Riktålder enligt prognos: 68 år
Födda 1982-1997
- Riktålder enligt prognos: 69 år
Födda 1998-2014
- Riktålder enligt prognos: 70 år
Födda 2015-2017
- Riktålder enligt prognos: 71 år
Läs också: Miljontals svenskar gör samma pensionsmiss varje år – påverkar framtida utbetalning. E55
