Gener förklarar tre fjärdedelar av skillnaderna i intelligens och det mesta av kopplingen mellan IQ och hur långt du når i utbildning och yrke, visar en ny tvillingstudie från Lunds universitet. Samtidigt får en av 1900-talets mest omstridda forskare rätt i sak, ett drygt halvsekel efter sin död.
Forskare: Generna styr din framgång mer än uppväxten
Petri Kajonius, personlighetspsykolog vid Lunds universitet, har följt 880 tyska tvillingar från 23 till 27 års ålder. Hälften är enäggstvillingar med identiska gener, hälften tvåäggstvillingar som delar ungefär hälften av generna. Alla växte upp i samma familj som sin tvilling.
Upplägget gör det möjligt att räkna ut hur mycket av skillnaderna mellan människor som beror på arv och hur mycket som beror på miljö.
Resultatet, publicerat i Scientific Reports i februari, är att IQ till cirka 75 procent är genetiskt betingat. Generna förklarar dessutom 69 till 98 procent av sambandet mellan IQ vid 23 års ålder och den utbildning och det yrke deltagarna nått fyra år senare.
”Den berömda silverskeden är mindre än vad man kan tro. Hur du har det hemma beror också på generna”, säger Petri Kajonius i Lunds universitets presentation av studien.
Rika föräldrar räcker inte
Talesättet om att födas med silversked i munnen bygger på att välstånd följer med föräldrarnas pengar. Studien visar att det bara är en del av förklaringen. De genetiska sambanden mellan IQ och socioekonomisk status var starkare än de miljömässiga.
”Vi visste detta tidigare men denna undersökning visar med ännu större tydlighet att vi drivs av våra gener och blir de vi blir till stor del på grund av dem”, säger Kajonius.
Gränsen för att räknas som rik har ökat kraftigt 2026, och snittlönen i din ålder visar var du står i dag. Enligt tvillingstudien avgörs ändå en stor del av var du hamnar långt innan du fått ditt första jobb.
Forskaren som fuskade
Metoden att jämföra enäggs- och tvåäggstvillingar har en brokig historia. Engelsmannen Cyril Burt, född 1883, var med och byggde upp intelligenstestningen som forskningsfält.
Mest känd blev han för sina studier av enäggstvillingar som vuxit upp i olika familjer. Han fann mycket höga likheter i IQ och drog slutsatsen att intelligens till stor del är ärftlig.
Efter hans död 1971 började forskare granska siffrorna. Korrelationerna i Burts studier förblev i princip identiska trots att urvalet påstods växa kraftigt. Det är statistiskt osannolikt. Originaldata saknades och delar av dokumentationen gick inte att verifiera.
Psykologen Leslie Hearnshaw skrev den officiella biografin om Burt. Redan 1979 drog han slutsatsen att fuskanklagelserna sannolikt var berättigade, skriver tidskriften Modern Psykologi i sitt senaste nummer.
På 1990-talet gjorde en ny grupp forskare om granskningen. I boken Cyril Burt: Fraud or Framed? kom de fram till att både kritiker och försvarare hade överdrivit sina argument.
Vissa anklagelser var svaga, men nya omständigheter gjorde det svårt att fria honom helt. Delar av hans sena forskning innehöll sannolikt manipulerade data, även om omfattningen inte gick att fastställa.
Rätt slutsats på fel data
Det anmärkningsvärda är att Burt hade rätt i sak. Senare och betydligt bättre genomförda tvillingstudier, där Kajonius studie är ett av de färskaste exemplen, bekräftar hans huvudpoäng. Intelligens påverkas i hög grad av genetiska faktorer, även om hans egna siffror var oanvändbara.
Lunds universitet redovisar också svagheterna i den nya studien. Föräldrarnas IQ och socioekonomiska status har inte kontrollerats.
Modellen bortser dessutom från att gener samverkar med miljön, vilket kan förklara upp till omkring 15 procentenheter av de 75 procenten.
Det du fortfarande kan påverka
Betyder det att allt är förutbestämt? Kajonius menar att resultaten även kan läsas med viss lättnad. Föräldrar kan sluta skuldbelägga sig. Punktinsatser har ett värde, men på lång sikt är möjligheterna att styra barnens socioekonomiska framgång ganska små.
Ungdomar kan i stället satsa på det de trivs med och är bra på, snarare än det som ger högst status.
För den som redan är vuxen återstår besluten som inga gener styr. Hur mycket du sparar, vilka skulder du tar och vad du gör med lönen.
Riktmärket för hur mycket du bör ha sparat vid 30, 40, 50 och 60 år gäller oavsett arv. Och enligt experterna kräver det ingen hög lön att bli rik.
