Många unga vuxna får regelbundet ekonomiskt stöd från sina föräldrar. Nu visar en ny undersökning från ICA Banken.
”Föräldrabanken” växer – varannan ung får stöd


Mest läst i kategorin
Tidigare rapporterade Dagens PS om en brittisk studie där många föräldrar trodde att deras barn inte skulle klara sig själva förrän vid medelåldern och riskerade att förbli en ”föräldrabank”.
Även i Sverige är stödet utbrett, det bekräftar en ny undersökning från ICA Banken.
Missa inte: Han kunde ha varit världens näst rikaste. Dagens PS
Föräldrarna oroliga för framtiden
I mitten av augusti rapporterade Dagens PS om en brittisk studie som visade att vissa föräldrar inte tror att deras barn klarar sig själva förrän vid 40. Undersökningen, som omfattade 2 000 föräldrar, visade att genomsnittsåldern då barnen anses stå på egna ben är 27,5 år.
Fem procent trodde att självständigheten kommer först vid 40, och en procent räknade med att det kan dröja ända till 50-årsåldern.
Många uttryckte också oro för framtiden. Nästan hälften, 48 procent, fruktade att bostadsköp skulle vara ouppnåeligt för barnen.
Liknande tendenser finns här i Sverige. Enligt en undersökning från SBAB tror drygt hälften av föräldrarna att deras barn inte kommer kunna köpa en bostad före 30-årsdagen utan hjälp hemifrån.
För vissa innebär det att de fortfarande fungerar som ”föräldrabank” vid en tidpunkt då de själva funderar på pension.
Senaste nytt
Hjälp med vardagskostnader
Men att stödet inte bara handlar om bostadsdrömmar framgår tydligt i en färsk undersökning från ICA Banken, genomförd av Verian. Där uppger varannan ung vuxen mellan 18 och 29 år att de får pengar av sina föräldrar för att klara löpande utgifter i vardagen.
Vanligast är bidrag till mobiltelefon, abonnemang och internet (24 procent), följt av streamingtjänster (21 procent), matkostnader (19 procent) och oförutsedda utgifter som tandläkarbesök (13 procent).
Magnus Hjelmer, privatekonom på ICA Banken, skriver i ett mejl till Dagens PS:
”En mobiltelefon är i praktiken svår att klara sig utan, men en streamingtjänst är något man faktiskt kan välja bort när ekonomin är ansträngd”.

Framför allt är det bland de yngre (19–24 år) som stödet är vanligt, där så många som 64 procent uppger att de får återkommande ekonomisk hjälp. Men även bland 25–29-åringarna är det var tredje som får någon form av stöd.
Det är heller inte bara studenter eller nyexade som lutar sig mot mammas och pappas ekonomi, då mer än var fjärde ung vuxen med heltidsanställning (29 procent) också uppger att de får regelbundna pengar från sina föräldrar, berättar Hjelmer.
Svenskar stöttar också vuxna barn i stor utsträckning efter de flyttat hemifrån. En Kantar-undersökning på uppdrag av SBAB, visar att bland 60–69-åringar är det så många som 48 procent som uppger att de har stöttat sina utflyttade barn ekonomiskt.
Läs också: Vill gå i pension vid 63 – men får vänta till 72. Dagens PS
Risk för björntjänst
Att få hjälp kan vara avgörande i vissa situationer, men riskabelt om det blir en vana, har tidigare experter påpekat för Dagens PS. På frågan om svenska föräldrar ibland ”hjälper för mycket” svarar Hjelmer:
”Ja, verkligen. Risken är att unga tappar överblicken över sina faktiska kostnader när föräldrarna täcker löpande utgifter”.
Han menar att det därför är viktigt att överlåta ansvaret stegvis.
”Så snart barnet får en egen inkomst, via studiebidrag eller lön, är det klokt att successivt låta dem ta ansvar för de mest väsentliga kostnaderna”, säger han.
Om hjälpen blir för omfattande kan barnen dessutom vänja sig vid en levnadsstandard som inte matchar deras egen inkomst, vilket gör omställningen desto tuffare den dag stödet upphör.
“Den dag den ”privata välfärden” upphör kan uppvaknandet därför bli både bryskt och stressande”, betonar han.
Läs också: Vuxna barn hemma – då bör du sätta ekonomiska gränser. Dagens PS
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Växande trend – föräldrar försörjer barn allt längre
I den brittiska studien var de äldre föräldrarna också mest oroliga för barnens framtida ekonomi. Hjelmer menar att samma oro finns i Sverige.
”Ja, jag tror att oron finns här också. Alla föräldrar vill sina barns bästa och de som har möjlighet hjälper gärna till. Men det kan i längden bli en björntjänst. Om stödet blir för stort får barnen aldrig riktigt lära sig hushålla med sina egna pengar”.

Precis som i den brittiska studien ser han att stödet dessutom sträcker sig upp i högre åldrar.
”Ja, det ser vi tydliga tecken på. När föräldrar går in som medlåntagare eller belånar sin bostad för att hjälpa till med en kontantinsats, ökar de sin egen finansiella risk”.
Föräldrar riskerar därmed att hamna i en situation där viljan att stötta sina barn krockar med behovet av att trygga sin egen ekonomi.
“Det kan i sin tur begränsa deras handlingsfrihet längre fram – exempelvis att de inte har råd att flytta, eller tvingas leva med en högre kostnadsnivå samtidigt som inkomsterna ofta minskar i samband med pension”, konstaterar Hjelmer.
Förändrade vanor
Avslutningsvis menar Hjelmer att unga vuxna inte nödvändigtvis har sämre förutsättningar än tidigare generationer, men att spelplanen har förändrats.
”Jag skulle inte säga att förutsättningarna är sämre. Visst är anställningar ofta mer osäkra och inkomster mer oregelbundna i yngre ålder, men vi har samtidigt ett starkt socialt skyddsnät”.
“Det som däremot har förändrats är tillgången till snabba lån, krediter och ”köp nu, betala senare”-lösningar. De här tjänsterna gör det lätt att hamna i en skuldfälla som kan påverka ekonomin negativt under lång tid”, säger han.
Läs även: Fem brutala knep för att bli rik före 30. Dagens PS
Läs även: Här vill nästan ingen lämna sitt hemland. Dagens PS

Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.

Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.