Dagens PS

Experterna: Så mycket förlorar du på att ha dina pengar på banken

Pengar på sparkonto
På 10 års tid kan skillnaden mellan sparkonto och börsen innebära över 100 000 kronor i “förlorad” avkastning (Foto: Pexels)

Att ha pengar på sparkontot kan förvisso kännas tryggt. Pengarna finns där. De svänger inte upp och ner som börsen. Men tryggheten kan också bli dyr i längden. 

Problemet är inte minst inflationen. När priserna stiger minskar pengarnas köpkraft.

”Inflationen innebär att saker i regel blir dyrare för varje år. För pengarna på sparkonto, som oftast är förknippade med en låg avkastning, betyder det att de tappar i värde. Du kan alltså köpa mindre varor och tjänster för dem”, har Américo Fernández, privatekonom på SEB, tidigare förklarat för Dagens PS

Missa inte: Bankchefen: Det här måste du göra innan 1 april – ”Agera nu”. Dagens PS

Många har låg ränta 

61 procent av svenskarna har sitt sparande hos storbankerna. Där ligger räntan ofta på runt 0-05 procent. 

Hushållens genomsnittliga ränta på nya insättningar på vanliga bank- och sparkonton låg på 0,48 procent i januari 2026, enligt statistik från SCB. Räntan på konton med bindningstid eller begränsat antal fria uttag låg i sin tur på 1,22 procent. 

Så länge räntan är lägre än inflationen tappar de pengar du har på ditt sparkonto i köpkraft.

”Jag tror att anledningen till att människor håller fast vid extra mycket kontanter är att det kan kännas säkert. Men det kan också i det tysta urholka de framsteg som investerare gör mot sina långsiktiga finansiella mål”, säger Kathy Kellert, chef för indexaktieprodukter på Vanguard, till CNBC

Stor skillnad över tid

Kellert jämför två scenarier över tio år.

Om 1 000 dollar, cirka 9 000 kronor, placeras på ett sparkonto med 0,39 procents ränta växer summan till cirka 9 400 kronor. Justerat för en årlig inflation på 2,5 procent motsvarar det bara cirka 7 300 kronor.

Om samma summa i stället investeras på marknaden med en årlig avkastning på 10 procent växer kapitalet till cirka 23 400 kronor på 10 år. Efter inflation motsvarar det runt 18 300 kronor.

S&P 500-indexet har gett en genomsnittlig årlig avkastning på omkring 13 procent mellan 1976 och 2025.

Läs även: Här kan du leva på 4 500 kronor i månaden: “Älskar det”. Dagens PS

Chans till högre avkastning 

Avanza ger ett liknande exempel. 

Om du månadssparar 2 000 kronor i 10 år skulle du med ett sparkonto utan ränta ha 240 000 kronor. Om du i stället väljer att investera pengarna på börsen skulle du med 7 procent avkastning per år ha drygt 344 000 kronor.

Jordan Gilberti, certifierad finansiell rådgivare och grundare av Sage Wealth Group, säger:

”Även om kontanter ger stabilitet och likviditet, håller de sällan jämna steg med långsiktiga investeringar, vilket innebär att sparare kan halka efter i att bygga verklig förmögenhet”. 

Han tillägger:

”Kontanter har absolut en roll i en finansiell plan, främst för kortsiktiga behov och nödfonder, men de är inte utformade för att driva långsiktig tillväxt”. 

Så mycket pengar bör du ha på sparkonto

Att ha pengar på sparkonto är fortfarande viktigt. För löpande utgifter och en buffert rekommenderas ofta ett sparande som täcker tre till sex månaders utgifter. Här kan det dock vara värt att flytta sina pengar till en nischbank – de har nämligen i genomsnitt två procentenheter högre ränta jämfört med storbankerna.

Kellert föreslår också att man delar upp bufferten i två ”hinkar”: en för ”utgiftschocker”, som bil- eller vitvarureparationer, och en för ”inkomstchocker”, som arbetslöshet eller obetald ledighet.

Men att låta en alltför stor del av kapitalet ligga still kan skapa en falsk trygghet.

”Att allokera för mycket av ditt sparande till kontanter kan skapa en falsk känsla av trygghet samtidigt som framtida köpkraft i det tysta urholkas”, avslutar Gilberti.

Läs också: Storbank stängde konton: Innehavarna stämmer banken. Realtid

Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.