Sverige står inte inför någon akut befolkningskollaps. Men de sjunkande födelsetalen kan ändå få stora konsekvenser – inte minst för framtidens pensionärer, konstaterar ekonomen. ”Framtidens pensioner kan bli en bråkdel av dagens”, skriver hon.
Du kan få tusenlappar mindre i pension: "En bråkdel av dagens"
Sverige har nått en historisk bottennivå i barnafödandet. Senast i mars konstaterade PS att Sveriges födelsetal ligger på 1,43 – det lägsta sedan mätningarna inleddes 1751.
Men någon befolkningskris handlar det inte om, menar demografiforskaren Martin Kolk, som även får medhåll från ekonomen Shoka Åhrman.
Människor ska inte skuldbeläggas för sina familjebeslut, skriver hon i en opinionstext hos Dagens Nyheter.
Men det betyder inte att frågan kan viftas bort.
Läs även: Så enkelt höjer du din tjänstepension: ”Skillnaden blir enorm”. Dagens PS
Det är glappet som oroar
Åhrmans poäng är att Sveriges framtid inte bara avgörs av hur många människor som bor i landet. Minst lika viktigt är hur befolkningen är sammansatt.
Hur många arbetar? Hur många har gått i pension? Och hur många är med och betalar skatt?
Det är här de låga födelsetalen blir kännbara. Även om unga i framtiden skulle få fler barn senare i livet uppstår ett glapp. De barn som föds i dag blir inte en del av arbetskraften förrän om ungefär 20 till 25 år.
Låga födelsetal under 2010- och 2020-talen kan därför påverka både arbetsmarknaden, skattebasen och pensionssystemet långt innan det går att veta exakt hur många barn dagens unga till slut kommer att få.
Missa inte: Lämna jobbet innan 67? Så slår det mot plånboken. Dagens PS
Kan slå mot pensionen
I en rapport som SPP tagit fram tillsammans med konsultbolaget Arkwright har man räknat på vad olika demografiska scenarier kan innebära för framtida pensionärer.
I det mest negativa scenariot kombineras minskat barnafödande med låg migration. Där har SPP tittat på en typindivid som är född år 2000, har medianlön och arbetar från 27 till 70 års ålder.
Resultatet sticker ut.
I räkneexemplet kan den totala pensionen bli upp till 11 000 kronor lägre per månad jämfört med ett scenario där dagens demografi består.
”Det är inte en exakt prognos, utan ett sätt att visa hur känsliga systemen kan bli om utvecklingen fortgår och inga anpassningar görs”, skriver Åhrman.
Inte bara en pensionsfråga
Pensionerna är förvisso bara en del av problemet. Om färre personer är i arbetsför ålder kan det också bli svårare för företag att rekrytera. Arbetskraft kan bli dyrare, kraven på produktivitet och automatisering kan öka och finansieringen av välfärden kan pressas.
Migration kan enligt Åhrman dämpa utvecklingen, men bara om fler kommer i arbete och etableringen på arbetsmarknaden fungerar långsiktigt.
”Poängen är inte att måla upp en befolkningskris. Den är inte heller att skuldbelägga unga eller säga åt människor att skaffa barn”, skriver hon. Hon tillägger:
”Den relevanta frågan är om vi förbereder oss tillräckligt väl för en ny demografisk verklighet”.
Läs också: Du kan ha jobbat längre än andra – och ändå få lägre pension. E55
