När färre barn föds påverkas både skolor och förskolor. Men på längre sikt kan utvecklingen nå hela vägen till ditt pensionskuvert.
Färre barn kan sänka pensionen med 11 000 kronor i månaden
Världens befolkning ökar förvisso fortfarande. I många länder minskar dock barnafödandet vilket gör politikerna oroliga. Detta eftersom ett minskat barnafödande får effekter på ekonomin.
”Det kommer att påverka allt och alla – äldre, yngre, de som jobbar, näringslivet, myndigheter, pensioner, skatter, fastighetsmarknaden, aktiemarknaden. Det är svårt att hitta områden som inte påverkas”, sa Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, tidigare i april.
Nu har pensionsbolaget SPP räknat på hur pensionen kan påverkas.
Läs även: Ta ut pensionen redan vid 64 – här är personerna som tjänar på det. Dagens PS
Färre ska försörja fler
Sverige har på några decennier lämnat Europas toppskikt när det gäller barnafödande. I dag föds omkring 1,4 barn per kvinna – det lägsta talet sedan mätningarna inleddes 1751.
SPP har utgått från scenarier i regeringens utredning ”Framtid med barn” och räknat på hur pensionerna kan påverkas fram till år 2100.
I det mest negativa scenariot faller barnafödandet till 0,72 barn per kvinna samtidigt som migrationen är låg. Då minskar en genomsnittlig pension med omkring 11 000 kronor i månaden. Det motsvarar 28 procent.
Förklaringen är att färre personer i arbete ska finansiera pensionerna för fler äldre under fler år.
Bromsen kan slå till oftare
Enligt SPP påverkas både den allmänna pensionen och tjänstepensionen.
”En stor del av effekten med lägre pensioner beror på att bromsen i pensionssystemet slår till oftare. Samtidigt påverkas tjänstepensionen av att avkastningen antas bli lägre i en ekonomi som växer långsammare”, säger Shoka Åhrman, sparekonom och strateg på SPP, till Dagens Industri.
I ett scenario där fertiliteten ligger kvar på dagens nivå men migrationen uteblir, blir pensionen också lägre. Skillnaden jämfört med det mest optimistiska scenariot är då 6 000 kronor i månaden.
Missa inte: Banker skrämmer unga: ”Stor risk att de stänger av”. Dagens PS
Privat sparande räcker inte hela vägen
”De mest realistiska och effektiva åtgärderna är ett längre arbetsliv och en högre sysselsättningsgrad. Via ett längre arbetsliv får vi dubbel effekt, det ökar inbetalningarna till systemet samtidigt som det minskar antalet år som pension ska betalas ut”, säger Åhrman till DI.
Arbetskraftsinvandring kan också hjälpa, särskilt på kort och medellång sikt, men det kräver hög sysselsättning och fungerande integration.
Ett större privat sparande kan även det mildra effekten, men inte lösa problemet fullt ut. För att väga upp tappet i det mest negativa scenariot krävs ett sparande på cirka 8 procent av inkomsten, ungefär 3 800 kronor i månaden.
”Det innebär i praktiken en betydande överföring av ansvar från systemet till individen”, säger Shoka Åhrman.
Samtidigt manar hon till viss försiktighet. Det mest pessimistiska scenariot bör enligt henne tas med en rejäl nypa salt, eftersom ekonomier ofta anpassar sig genom exempelvis teknikutveckling och automatisering.
Läs också: Oanställningsbara barn – krisen som skrämmer USA:s rikaste familjer. Realtid
