Dagens PS

Oljepriset upp igen. Så påverkas guld, koppar och jordbruksråvaror

Råvaror och koppar
Det historiska mönstret vid oljeprishöjningar är tydligt. Jordbruksprodukter följer med uppåt, men industrimetaller riskerar att ta stryk om lågkonjunktur följer. Den kopplingen behöver inte slå in den här gången. Produktionen av aluminium och nickel hämmas direkt av Hormuzblockaden, och efterfrågan på koppar stiger i takt med den globala elektrifieringen. Foto: Canva/TT

Hormuzkonflikten driver råvarumarknaden till extrema nivåer. Diesel och bensin toppar med trippelsiffriga uppgångar, koppar som kallas ”framtidens olja” och Kina hamstrar guld för artonde månaden i rad. Ändå faller guldpriset.

Oljan drar allt i sin riktning

Brentoljan handlas runt 108 dollar fatet (cirka 1 135 kronor), en uppgång på 80 procent sedan årsskiftet. Den tio veckor långa konflikten i Hormuzsundet stryper flödet och pressar produktionskostnaderna för alla andra råvaror.

Diesel har stigit 115 procent i år. Bensin 84 procent. WTI-oljan 79 procent.

Det historiska mönstret vid oljeprishöjningar är tydligt. Jordbruksprodukter följer med uppåt, men industrimetaller riskerar att ta stryk om lågkonjunktur följer.

Den kopplingen behöver inte slå in den här gången. Produktionen av aluminium och nickel hämmas direkt av Hormuzblockaden, och efterfrågan på koppar stiger i takt med den globala elektrifieringen.

Guldet faller mitt under krig

Guldpriset sjönk 0,4 procent till 4 698 dollar per uns under söndagen, enligt Bloomberg. Mitt under pågående konflikt och geopolitisk oro borde guld stiga. Men flera krafter motverkar varandra.

President Donald Trump avvisade Irans senaste fredsförslag som ”totally unacceptable”. Fortsatt krig höjer inflationsrisken och förväntan på höga räntor.

Guld ger ingen avkastning, vilket gör metallen mindre attraktiv i en högräntemiljö.

Samtidigt har en viktig medvind avtagit. Gruvbolagen har under de senaste åren köpt tillbaka sina prissäkringar i takt med att guldpriset stigit.

Den effekten närmar sig sitt slut, med bara 73 ton netto kvar i bolagens böcker. ETF-flödena in i guld har tappat fart och kan ha vänt till utflöde.

Smyckestillverkningen förbrukade 100 ton mindre under första kvartalet jämfört med föregående år, enligt World Gold Council.

Silvret backade 0,1 procent till 80,24 dollar. Platina och palladium föll också.

Kina hamstrar guld för artonde månaden i rad

En aktör sticker ut. Kinas centralbank PBOC ökade sina guldreserver med 260 000 uns enbart i april, den artonde månaden i rad. Det var den största månatliga ökningen sedan december 2024.

Totalt sitter PBOC på 74,64 miljoner uns guld. Ekonomen Shao Yu vid Fudan University beskriver strategin som att ”begränsa risker och optimera kostnader” snarare än kortsiktig spekulation.

Centralbanker köpte netto 244 ton under första kvartalet, efter avräkning av försäljningar på 115 ton från Turkiet, Ryssland och Azerbajdzjan. Det räckte inte för att lyfta priset.

Koppar och gruvorna som ska leverera

Koppar steg 5 procent senaste månaden till 12 997 dollar per ton. Metallen kallas ”framtidens olja” och efterfrågan drivs av batterier, elnät och AI-infrastruktur.

I Sverige har Bluelake Minerals fått regeringens klartecken att återuppta kopparbrytning i Stekenjokk i Lappland, nedlagt sedan 1988.

Antalet undersökningstillstånd för koppar har ökat 52 procent på fem år, och det finns nu 554 aktiva kopparlicenser i landet.

I Anderna har Lundin Mining och BHP identifierat ett av de största mineralfynden på 30 år, med uppskattningsvis 13 miljoner ton koppar.

Fyndigheten ligger på 5 000 meters höjd och kräver enorma mängder vatten i en region där 70 procent av dricksvattnet kommer från glaciärer.

Alla gruvor har dock inte medvind. Lovisagruvan i Lindesberg halverade sin malmproduktion till 13 230 ton under 2025. Rörelseresultatet landade på minus 23,3 miljoner kronor, och utan nytt anrikningsavtal riskerar bolaget konkurs.

Tekniken kan ändra kalkylen framöver. Startupen Mariana Minerals testar världens första helt autonoma gruvsystem i en koppargruva i Utah. AI och robotar styr operationen, med potential att sänka gruvkostnaderna 40 till 50 procent.

Socker, vete och kakao – jordbrukets vinnare

Bland jordbruksråvarorna sticker tre ut. Socker är den råvara som historiskt gått starkast efter oljeprishöjningar. Sockerrör är dessutom billigare än majs som etanolråvara just nu, vilket driver priset uppåt.

Vete på Chicagobörsen har stigit 20 procent i år, drivet av att institutionella investerare för första gången sedan 2022 är nettoköpare. Europeiskt kvarnvete ligger oförändrat, trots samma fundamenta.

Kakao har stigit 42 procent i år efter att först ha halverats i pris. El Niño, som enligt prognoserna blir ovanligt kraftigt, riskerar att orsaka torka i Västafrika där merparten av världens kakao odlas.

El Niño pågår med 100 procent sannolikhet i prognoserna fram till oktober.

Bomull har stigit 25 procent. Sojabönor 12 procent. Kaffe är den enda jordbruksråvaran som backar, ned 9 procent i år.

Mikael Gullström

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens PS och Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018.

Mikael Gullström

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens PS och Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018.

Mest lästa i kategorin