En norsk granntvist om en elkabel handlar om 350 000 kronor. Även i Sverige kan rättigheten att använda grannens mark också bli en dyr affär.
Grannfejd för 350 000 om elkabel – det gäller här
En stugägare i Norge hamnade i en ovanlig grannkonflikt. Frågan var om grannen kunde kräva 350 000 norska kronor för att låta en elkabel dras till fritidsbostaden.
Fallet har lyfts av Klikk.no och en norsk jurist går igenom vad som gäller i vårt grannland. Men det sätter fingret på en fråga som också kan bli aktuell för svenska villa- och fritidshusägare.
Vad händer egentligen om huset behöver el, vatten, avlopp eller bredband – men ledningen måste dras över grannens mark?
Svaret kan i värsta fall bli en dyr historia. Men en markägare kan inte nödvändigtvis bara sätta en valfri prislapp och kräva betalning.
I Sverige är den första frågan vilka rättigheter som redan finns.
Servitut knutet till fastigheten
Det kan exempelvis finnas ett servitut som ger en fastighet rätt att använda en annan fastighet för ett bestämt ändamål. Det kan handla om väg, vatten, avlopp eller andra anläggningar. Servitutet är knutet till fastigheten och gäller normalt även om den byter ägare, skriver Lantmäteriet.
Men en befintlig rättighet innebär inte automatiskt att fastighetsägaren får göra vad som helst på grannens mark. Det avgörande är vad servitutet faktiskt omfattar. En rätt att använda en väg betyder exempelvis inte självklart att man också har rätt att gräva ner en elkabel.
Komma överens i första hand
Saknas servitut eller annat avtal måste fastighetsägarna i första hand försöka komma överens. De kan då avtala om både kabeldragningen och eventuell ersättning.
I vissa fall kan även ledningsrätt bli aktuell. Den kan användas för bland annat elledningar, vatten och avlopp och elektronisk kommunikation. Ledningsrätten beslutas genom en lantmäteriförrättning och kan under vissa förutsättningar upplåtas även om markägaren motsätter sig den, enligt Lantmäteriet.
Markägaren har dock rätt till ersättning för intrånget.
Över 300 000 även i Sverige
Och även i Sverige kan det handla om stora summor.
I ett mål som prövades i Mark- och miljööverdomstolen fastställdes ersättningen för en ledningsrätt till 314 423 kronor. Fallet gällde en annan typ av anläggning än den norska stugtvisten, men visar att ersättning för rätten att använda någon annans mark för kablar och annan infrastruktur kan hamna på sexsiffriga belopp även i Sverige.
Finns en rättighet sedan tidigare kan frågan redan vara reglerad. Saknas en sådan kan grannarna förhandla fram ett avtal. Om frågan hamnar hos Lantmäteriet är det intrångets omfattning som ska ligga till grund för ersättningen.
För den som köper ett hus eller en fritidsfastighet finns därför en viktig detalj att kontrollera. Det räcker inte alltid att konstatera att huset har el. Det kan också vara avgörande att veta vilken rätt som finns att ha ledningen över marken.
Läs mer: Trött på utsikten? Nu kan du köpa ett hus som snurrar
Läs mer: Nu kan du byta villan mot ett eget slott – med tre sjöar och egen kust
