Julbelysningen är på väg upp, grannens balkong blinkar som ett mindre nöjesfält och ljusslingorna lyser rakt in i sovrummet. Måste du stå ut med det hela december? En finsk fastighetsjurist uppmanar grannar att sluta bråka om smaken, men i Sverige kan störande julpynt faktiskt bli en juridisk fråga.
Grannens julbelysning stör – här går gränsen för vad som är tillåtet

En del nöjer sig med en diskret ljusslinga. Andra tycks ha som ambition att synas från rymden. När advent närmar sig fylls balkongerna med allt från varmvita stjärnor till kulörta, blinkande renar. Det som är julstämning i en lägenhet kan bli ett irritationsmoment i nästa.
I Finland har fastighetsorganisationen Kiinteistöliitto nu gått ut med ett besked om vad grannarna får lägga sig i. Organisationens hållning är tydlig: Smaken är ingen sak för bostadsföreningen att avgöra.
Grannarna får tycka illa om ljusen
Enligt Kiinteistöliittos seniorjurist Minni Yli-Olli kan föreningen inte bestämma vilka färger eller ljuseffekter de boende väljer inne i bostaden eller på balkongens insida. Det gäller även blinkande julbelysning. Budskapet är att grannar inte ska börja käbbla om smakfrågor.
Men när dekorationerna flyttas till utsidan av balkongräcket förändras förutsättningarna. Då bör föreningen tillfrågas, enligt den finska organisationen.
Kiinteistöliitto anser att föreningen kan besluta om gemensamma riktlinjer för sådan belysning, men reglerna måste tillämpas lika för alla. Någon ska inte behöva plocka ned sina ljusslingor medan grannen får behålla en likadan installation.
Blinkande julpynt kan bli en juridisk fråga
I Sverige finns ett annat regelverk, och här kan även belysning på den egna balkongen bli ett problem. Enligt bostadsrättslagen får boende inte utsätta sina grannar för störningar som är skadliga för hälsan eller försämrar bostadsmiljön på ett sätt som inte skäligen bör tålas.
Det kan låta som en väl tilltagen juridisk apparat för några blinkande renar. Men HSB:s jurister konstaterar att även julbelysning i teorin kan omfattas av lagens störningsregler. Bedömningen beror på hur starkt ljuset är, hur det påverkar grannarna och hur länge det är tänt. En ljusslinga som blinkar rakt in i ett sovrum hela natten är därför en annan sak än några upplysta stjärnor på balkongen.
Att julbelysning bara används under en begränsad del av året kan också få betydelse. HSB framhåller att mindre störningar måste accepteras när människor bor nära varandra.
Det räcker med andra ord inte att grannen föredrar en mer återhållsam juldekoration.
Balkongens utsida kan kräva tillstånd
En bostadsrättsförening kan ha ordningsregler för hur balkonger och fasader får användas. Reglerna måste vara rimliga och förenliga med lagen, och vissa ingrepp i byggnaden kräver styrelsens godkännande.
En lös ljusslinga på balkongens insida är normalt mindre ingripande än en installation som kräver håltagning i fasaden. Även placeringen på utsidan av räcket kan omfattas av föreningens regler. Vilka balkongregler som gäller behöver därför kontrolleras i den aktuella föreningen.
För hyresgäster gäller hyreslagens bestämmelser om störningar och de ordningsregler som gäller i fastigheten. Enligt Konsumentverkets vägledning kan den som störs vända sig till hyresvärden och dokumentera vad som hänt och när. En hyresgäst kan alltså framföra klagomål på störande ljus. Men att någon ogillar juldekorationens färg är inte i sig tillräckligt för att slå fast att en otillåten störning föreligger.
När julfriden kräver en timer
HSB rekommenderar att grannar i första hand försöker lösa problemet genom ett samtal. Kanske går det att rikta om slingan, minska ljusstyrkan eller använda en timer som släcker belysningen under natten. Om problemet fortsätter kan bostadsrättsföreningens styrelse behöva undersöka om ljuset utgör en störning enligt lagen. Då är det belysningens faktiska påverkan som ska bedömas, inte vem som har bäst smak.
Sedan finns det även en säkerhetsaspekt att ta hänsyn till. Julbelysning på balkonger ska vara avsedd för utomhusbruk, och sladdar och kontakter måste vara hela. Skadade ljusslingor ska inte användas.
Läs även: 45 procent tröstshoppar – pengastressen följer med till jobbet. Dagens PS





