Solceller och batterier kan sänka elsystemets totala kostnad med upp till 40 procent på 2030-talet, om elanvändningen växer i samma takt, enligt Schneider Electric.
Det går att få 40 procents lägre elkostnader med solpaneler och batterier

Rapporten kommer från bolagets forskningsinstitut, och Schneider säljer själv batterier och energistyrning. Den lades fram under klimattoppmötet COP31 och bygger på 40 500 scenarier där kostnaden för solpaneler och batterier varierar mot kostnaden för elnätet.
Laurent Bataille, Europachef på Schneider Electric, menar att branschen i tio år har behandlat solkraften som en opålitlig energikälla och därför undervärderat den.
– Solen är bränslet, batteriet är kraftverket, säger han.
Batteriet behövs eftersom elnätet byggs för den högsta effekttoppen och har stora fasta kostnader. Ett batteri som laddas mitt på dagen och laddas ur på kvällen kapar topparna och frigör kapacitet utan att nätet behöver byggas ut.
Kapa topparna och få en jämnare belastning av elnätet
När nya elbilar, värmepumpar och datacenter tar den lediga kapaciteten i anspråk delas de fasta kostnaderna på fler sålda kilowattimmar, och därför sjunker kostnaden per kilowattimme, enligt institutets rapport.
– Men hela systemet blir billigare bara om de två samverkar. Det betyder också att man måste bygga upp elanvändningen som ska ta vara på dem och sluta fokusera enbart på att lägga till produktion, säger Laurent Bataille.
Modellens utgångsläge är en systemkostnad på 160 dollar per megawattimme, räknat på globala genomsnittskostnader. Omräknat med Riksbankens dollarkurs i fredags motsvarar det 1,61 kronor per kilowattimme, och med de priser på paneler och batterier som institutet väntar sig på 2030-talet kan det i bästa fall falla till omkring 96 öre.
Kommer utbyggnaden i otakt med efterfrågan stiger kostnaden i stället under en tid, eftersom nätet och batterierna då ska betalas av färre sålda kilowattimmar, och fel sammansättning av batterier med olika lagringstid kan driva den till 35 procent över utgångsläget.
Kräver politiska beslut
Enligt rapporten hamnar hela systemet nära det billigaste utfallet när hushåll och företag var för sig väljer det som lönar sig bäst för dem. Politiken bör därför enligt institutet göra det lättare att skaffa sol och batteri och överlåta åt varje fastighetsägare att avgöra hur mycket som installeras.
– Nu måste prioriteten vara att omsätta ambitionerna i handling genom att påskynda den elektrifierade efterfrågan, göra energianvändningen mer flexibel och ta bort hindren för utbyggnaden av sol och batterier, säger Esther Finidori, hållbarhetschef på Schneider Electric.

I elområde 4 i södra Sverige syntes i somras varför ett batteri kan löna sig för den enskilda fastighetsägaren. I juni var spotpriset negativt under 59 kvartstimmar, men på kvällen den 30 juni steg det till 532 euro per megawattimme, enligt Energimyndighetens månadsrapport.
Myndigheten förklarar kvällstopparna bland annat med att efterfrågan på kontinenten höll i sig sedan solelen avtagit. Omräknat med eurokursen den dagen motsvarade toppen 5,90 kronor per kilowattimme.
Ett batteri som flyttar solel från dagen till kvällen tjänar på den skillnaden, och det är samma flytt som enligt institutet kapar topparna i nätet.
Överskottet mitt på dagen har också blivit mindre värt för svenska villaägare med solceller, eftersom skattereduktionen på 60 öre per såld kilowattimme försvann vid årsskiftet. Åren 2020 till 2023 gav den i genomsnitt runt 3 300 kronor per hushåll och år, enligt regeringens proposition.






