I Spanien, Portugal, Frankrike och Italien har hösten kantats av protester mot höga levnadskostnader. Bostadskrisen står i centrum också under kommande vecka, då miljoner människor väntas demonstrera för förändring.
Bopriserna ökar – protester fortsätter: ”Droppen”
Bristen på bostäder till överkomliga priser har ökat drastiskt i Europa. Frågan är kärnan i protesterna mot det dyra vardagslivet som sprider sig.
Boendekostnaderna ökar för alla hushåll och särskilt för dem som hyr, säger Martin Grander, docent i urbana studier.
I Spanien, Portugal, Frankrike och Italien har hösten kantats av protester mot höga levnadskostnader. Bostadskrisen står i centrum också under kommande vecka, då miljoner människor väntas demonstrera för förändring.
Protesterna drog igång på allvar i Spanien i september, när en 87-årig pensionär vräktes från sin hyreslägenhet, där hon hade bott i 70 år, efter att fastighetsvärden genomfört en kraftig hyreshöjning.
Det blev droppen som fick bägaren att rinna över. Men vi har sett en motsvarande utveckling i många länder, med kraftigt höjda hyror och en minskad social bostadssektor, säger Martin Grander.
”Ägarpolitik”
Bostadspriserna inom EU har ökat med i snitt 53 procent mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. Hyrorna har under samma period ökat med i snitt 25 procent.
Människor har alltså allt mindre att leva på när bostaden är betald, och det har förvärrats av energi- och inflationskrisen, understryker Martin Grander. Parallellt har bostadsutvecklare och politiker drivit på för en ökad ägarpolitik.
Satsningar på sociala bostäder och hyresrätter har minskat och det finns en stor grupp som inte kan äga sitt boende, för att man inte har inkomsten, säger Martin Grander, som pekar på att problemen är ”skriande” också i Sverige.
Stora internationella fastighetsägare driver igenom aggressiva hyreshöjningar. Ovanpå det hyrs allt fler lägenheter ut som korttidsboenden till turister.
Det är en jättestor grej i många europeiska länder, och i traditionellt stora turistorter som Venedig, Barcelona, Madrid och Rom.
Hårdare reglering
Nu höjs röster för förändring på flera håll. Tyskland driver på hårdast för en annan bostadspolitik. Vänsterpartiet Die Linke gick till val på att införa hyrestak, bygga billiga bostäder och förstatligandet av 270 000 lägenheter i Berlin. Även i Nederländerna dominerades valkampanjen förra året av bostadsbristen.
Diskussionen börjar föras, inte så dramatiskt som i Berlin, men man diskuterar mer att reglera hårdare och tämja marknaden på olika sätt, säger Martin Grander.
EU försöker i en ny plan begränsa korttidsuthyrningen. Nytt är också förslaget att fler ska ha rätt till subventionerade bostäder, inte bara de fattigaste.
Man har pratat om lägre medelinkomstgrupper, framför allt nyckelarbetare som inte har råd med bostäder, som blåljuspersonal och lärare.
Men frågan är politiskt känslig, understryker Martin Grander.
Det handlar om hur man ser på bostaden i skärningspunkten mellan en social rättighet och en marknadsvara.
Hyrorna har i snitt ökat med 25 procent i Europa mellan 2010 och 2024, enligt Eurostat. I vissa länder har hyrorna stigit betydligt mer, exempelvis med 59 procent i Berlin, 75 procent i Madrid och 103 procent i Lissabon. I Estland har priserna stigit med hela 208 procent och i Litauen med 177 procent.
Nästan 17 procent av Europas befolkning är trångbodd och nära en av tio har inte råd att värma upp sin bostad. Omkring en miljon människor är helt hemlösa, enligt Dan Jørgensen, EU-kommissionär med ansvar för energi och bostäder.
2023 flyttade ungdomar i EU hemifrån vid 26 års ålder i genomsnitt. I vissa länder var nästan 70 procent av unga vuxna i åldrarna 18–34 år tvungna att fortsätta bo hos sina föräldrar.
Enligt Europeiska investeringsbanken saknades 2,25 miljoner bostäder i EU 2025, omkring 50 procent mer än det antal bostäder som byggdes.
Över 40 procent av EU:s invånare angav 2025 brist på boende som man har råd med som en av de viktigaste politiska frågorna i Eurobarometerns opinionsundersökning.
Källa: Eurostat, Europaparlamentet.
