De fallande bostadspriserna är en direkt följd av räntehöjningarna som varit historiskt låga, menar flera analytiker. ”Ett litet varv på räntekranen nu kan få en lika stor effekt som ett stort varv i mitten av 90-talet, eftersom vi är så pass mycket mer belånade nu än då”, säger Johan Nordenfelt, informationschef på mäklarbolaget Erik Olsson.

ANNONS

Bostadspriserna fortsatte sjunka under september månad. Priset på bostadsrätter sjönk med i snitt en procent och villapriserna sjönk med två procent jämfört med månaden innan. Det visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik. Det är en något lugnare takt än tidigare.

”Helt vanliga Britt-Marie”

I augusti föll priserna på både villor och bostadsrätter med i snitt två procent i landet. Osäkerheten beror dels på räntehöjningar, men även de skyhöga elpriserna till följd av Rysslands energikrig mot Europa. Det har Dagens PS rapporterat om tidigare. Den allmänt osäkra ekonomin och höga inflationstakten gör att många drabbas hårt och därmed håller hårdare i pengarna än tidigare.

”Enligt riksbanken så kan 2,5 procents räntesats i dag slå hårdare eller iallafall lika hårt som 8 procent gjorde i mitten av 90-talet. Och det är helt vanliga låntagare som Britt-Marie i Vällingby, som drabbas”, säger Johan Nordenfelt, informationschef på mäklarbolaget Erik Olsson.

De låga bolåneräntorna har varit en avgörande faktor för prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Sedan 2005 har bopriserna mångdubblats. När nu priserna vänt nedåt är det en direkt följd av räntehöjningarna. Svenskarna har aldrig varit så belånade som nu och konsekvenserna av även mycket små räntehöjningar får mycket större effekt nu än exempelvis under mitten av 90-talet, enligt Johan Nordenfelt.

Priserna 300 procent upp sedan 2005

Sedan 2005 har bostadspriserna stigit med 300 procent. I januari i år sänktes faktiskt bolåneräntorna till den lägsta nivån någonsin – 1,47 procent. Eftersom bostadslånen är så pass mycket större nu gör att även en liten höjning av styrräntan kan få stora effekter på plånboken, fortsätter Johan Nordenfelt.

”Det krävs bara ett litet varv på ränteratten för att en väldigt stor del av lönen ska gå till ränta.”

Räntehöjningarna svider dessutom mer, då de kommer samtidigt stora prisökningar på sådant hushållen måste konsumera som el, livsmedel och bränsle.

ANNONS
ANNONS

De som drabbas hårdast av prisfallen är de med stora lån som tvingas sälja, exempelvis om de går igenom en skilsmässa, blir sjuka eller förlorar jobbet, rapporterar SVT Nyheter som intervjuat bolåneinstitutet SBAB:s chefsekonom Robert Boije.

”De som sitter på de högsta lånen kommer att få det besvärligt”, säger Robert Boije till SVT.

Läs även: Bolån: Du kan slippa amortera redan nu [Dagens PS]