Ett spärrat Bank-id kan göra det svårt att använda både bankens och myndigheternas tjänster. För den som vill få bankens beslut prövat väntar dessutom ett besvärligt vägval.
Bank-id spärras för svenskar – en prövning kan bli dyr
Bank-id används flitigt. Under 2025 hade tjänsten 8,7 miljoner unika användare och användes 7,9 miljarder gånger för identifieringar och underskrifter, enligt statistiken.
Samma år fanns 7 900 anslutna tjänster hos företag, myndigheter och organisationer.
Ändå kan den som får sitt Bank-id spärrat inte få beslutet prövat hos Allmänna reklamationsnämnden, ARN, rapporterar DN.
Läs även: Svenskarnas rätt att renovera ifrågasätts – vill göra det lättare att neka. Dagens PS
ARN prövar inte spärren
Spärrat Bank-id är förvisso ett mycket vanligt klagomål till Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Många som kontaktar byrån är frustrerade över att ARN inte tar upp frågan.
Bank-id räknas nämligen inte som en grundläggande funktion enligt betaltjänstlagens bestämmelser. Därmed omfattas inte frågan av den möjlighet ARN har att pröva rätten till ett betalkonto med grundläggande funktioner.
Bankföreningen hänvisar i stället till möjligheten att vända sig till domstol.
Det innebär att kunden själv får starta en civilrättslig process mot banken. Och den som förlorar ett vanligt tvistemål får som huvudregel betala både sina egna och motpartens skäliga rättegångskostnader.
”Den ekonomiska risken ska inte underskattas”, säger Fredrik Jörgensen, jurist vid Rättsakuten, till DN.
För en kund som redan har blivit utsatt för bedrägeri kan en sådan risk vara svår att ta.
Missa inte: Världsrekord i tunnel: Här sprängs Norges gigantiska superbygge. Dagens PS
Förlorade både pengar och banktjänster
I Konsumenternas Bank- och finansbyrås rapport beskriver flera konsumenter hur deras bankkonton sagts upp efter att de utsatts för bedrägerier.
Exempelvis förlorade en konsument alla sina besparingar i ett investeringsbedrägeri. Konsekvensen? Banken sa upp personens betalkonto och spärrande hens bank-id.
”Jag har nu stora problem med att betala räkningar, köpa mat och i allmänhet klara mig utan BankID”, konstaterar personen.
Rapporten visar också att klagomålen om spärrade betalkonton ökade under 2025. När hela kontot gjordes otillgängligt kunde konsumenter inte längre betala exempelvis hyra och el. Följderna kunde bli inkassokrav och risk för vräkning.
Brottsoffer kan ändå nekas
Att kunden har blivit lurad innebär inte automatiskt att en process mot banken skulle sluta med vinst.
Enligt Fredrik Jörgensen har bankerna stort utrymme att spärra Bank-id vid misstanke om bedrägeri, missbruk eller säkerhetsrisker.
En rättslig prövning skulle därför kunna handla om vilket underlag banken haft, om kundens situation bedömts individuellt och om beslutet fortfarande är motiverat när tiden går.
Ett spärrat Bank-id går normalt inte att återställa, förklarar han för DN. Tvisten skulle sannolikt snarare gälla möjligheten att få ett nytt.
Om en person efter ett bedrägeri nekas Bank-id under lång tid anser juristen att banken bör kunna förklara varför personen fortfarande bedöms utgöra en risk. För kunden återstår frågan om det är värt att riskera rättegångskostnaderna för att få den saken prövad.
Läs också: Bostäder gör inte längre hushållen rika – nu är det börsen som gäller. Realtid
