Nu börjar pensionen smyga sig på. Inte i morgon, men tillräckligt nära för att det ska vara läge att få koll. Kanske är det dags att växla upp sparandet?
600 000 mer i pension – så ska du pensionsspara i 50-årsåldern
Vi vet redan hur man pensionssparar i 20-årsåldern, 30-årsåldern och 40-årsåldern. Men hur ser det egentligen ut för Sveriges 50-åringar?
”Har du ännu inte börjat spara är det mer än dags att börja nu. Och är du redan igång, kanske kan du öka på ditt sparande?”, säger Madelén Falkenhäll, ekonom inom finansiell hälsa på Swedbank.
Nu är det dags för en reality check
I 50-årsåldern handlar pensionssparandet inte längre bara om att komma igång. Det handlar minst lika mycket om att få koll på hur du faktiskt ligger till.
Ett första steg är att logga in på minpension.se och göra en prognos över din framtida pension.
Många svenskar kan räkna med att få omkring 70 procent av sin slutlön som pensionärer. Om det inte räcker för den livsstil du vill är det nu hög tid att justera sparandet.
6 pensionstips i 50-årsåldern
- Gör en pensionsprognos på minpension.se
- Se till att du har tjänstepension eller kompensera själv
- Försök spara upp till 10 procent av lönen
- Se över återbetalningsskyddet – det kan öka din pension
- Sänk avgifterna i ditt sparande
- Anpassa risknivån när pensionen närmar sig
Tjänstepensionen – din viktigaste byggsten
Vid det här laget har du sannolikt haft flera arbetsgivare. Då gäller det att ha koll på vad som faktiskt har betalats in till din tjänstepension.
För en genomsnittlig person kan tjänstepensionen utgöra omkring 25 procent av den totala pensionen.
Har du saknat tjänstepension under längre perioder kan det krävas att du sparar själv för att kompensera för det. En tumregel är att du sparar 4,5-6 procent av din inkomst.
Läs även: För stort sparande kan sänka din pension: ”Förfärligt”. Dagens PS
Ett beslut kan öka pensionen med upp till 10 procent
I 50-årsåldern kan det också vara läge att se över detaljer i pensionssparandet som du kanske inte har tänkt på tidigare.
Ett sådant exempel är återbetalningsskyddet i tjänstepensionen. Idag har cirka tre av tio ensamstående återbetalningsskydd, trots att det sänker deras framtida pension.
Har du ett återbetalningsskydd betalas pensionen ut till din familj om du dör. Men om du inte har behov av det – till exempel om du är ensamstående eller har vuxna barn – kan det vara onödigt.
Att ta bort återbetalningsskyddet kan då öka din egen pension med cirka 6 till 10 procent, enligt siffror från Pensionsmyndigheten.
Fortfarande okej med risk– men börja tänka om
Även i 50-årsåldern finns det tid kvar för sparandet att växa. En vanlig rekommendation är att du, om du har möjlighet, sätter av upp till 10 procent av din månadslön till pensionen, särskilt om du inte sparat så mycket tidigare.
Du kan fortfarande ha en relativt hög andel aktiefonder, vilket kan ge bättre avkastning över tid. Nu börjar det dock bli läge att så sakta se över risknivån.
När pensionen närmar sig kan det vara klokt att gradvis minska risken i sparandet, så att du inte riskerar stora värdefall precis när pengarna ska tas ut.
Läs också: Många pensionärer saknar koll på sin premiepension. E55
Avgifterna spelar större roll än du tror
I 50-årsåldern är det, liksom tidigare, viktigt att du har koll på dina fondavgifter.
Varje krona du betalar i avgift är en krona som inte längre kan växa i sparandet. Dessutom går du miste om den avkastning pengarna hade kunnat ge över tid.
Beräkningar visar att den som väljer indexfonder i stället för aktivt förvaltade aktiefonder kan få mellan cirka 86 000 och 402 000 kronor mer i pension, beroende på vid vilken ålder bytet sker.
Ett riktmärke för låga avgifter i globala indexfonder är omkring 0,20 procent per år.
2 500 kronor kan ge 600 000 kronor mer
Även om tiden till pensionering är kortare nu kan ett pensionssparande fortfarande göra skillnad.
Enligt ett räkneexempel från Nordea kan ett sparande på 1 000 kronor i månaden från 50 års ålder ge omkring 400 000 kronor extra i pension.
Väntar du till 55 landar samma siffra på cirka 250 000 kronor. Ett sparande på 2 500 kronor kan i sin tur ge omkring 600 000 kronor mer, förutsatt en årlig avkastning på 7 procent.
Löneväxling kan vara ett alternativ
Tjänar du över cirka 56 000 kronor i månaden kan det vara klokt att löneväxla. Då byter du en del av lönen mot extra pensionssparande.
Faktum är att löneväxling kan ge 34 procent högre utbetalning per månad jämfört med ISK.
Glöm inte helheten
I slutändan handlar pensionen inte bara om sparande.
Även andra faktorer påverkar din ekonomi som pensionär. Att exempelvis amortera på bolån kan minska dina framtida utgifter.
Dessutom spelar varje arbetat år roll. Att arbeta längre kan ge en högre pension medan deltidsarbete eller avbrott i arbetslivet kan minska den.
Läs också: Världens billigaste storstad – här räcker pensionen längst. Dagens PS
