Funderat på när det är dags för domedagen? Den kommer fredag 13 november 2026. Det slog en professor fast redan 1960.
Professor 1960: "Domedagen kommer 13 november 2026"
I november 1960 släppte professor Heinz von Foerster en riktig bomb. Tillsammans med två studenter från University of Illinois publicerade han en vetenskaplig artikel.
Titeln: ”Domedagen: fredagen den 13 november 2026”.
Professorn hade använt avancerade matematiska modeller för att beräkna jordens befolkningstillväxt, från år noll till nutid och vidare in i framtiden.
Resultatet var, minst sagt, skrämmande. I november 2026 skulle befolkningen ha vuxit till den grad att den närmade sig oändligheten – och mänskligheten skulle utplåna sig själv.
Nya greppet: Gift dig via statens dejtingapp. Dagens PS
”Kommer att klämmas ihjäl”
”Våra barnbarnsbarnkommer inte att svälta ihjäl, de kommer att klämmas ihjäl”, skrev Foerster och hans kollegor i artikeln som publicerades i den ansedda vetenskapliga tidskriften ”Science”.
De uppmanade mänskligheten att göra något åt födelsetalen, såvida man inte föredrog kortare liv.
Reaktionerna lät inte vänta på sig, skriver Alan MacEachern, professor i historia vid Western University, hos The Conversation.
Matematiker och demografer publicerade upprörda inlägg där de kallade förutsägelsen både löjlig och absurd, vilket den i slutändan sannerligen också var, konstaterar professorn.
Nu är vi 10,6 miljoner – men allt fler väljer bort Sverige. Dagens PS
Stämde väl i flera decennier
Foerster stod dock på sig och påpekade att matematiken var både hållbar och korrekt – och det var precis det som var problemet.
Under de närmaste decennierna efter den kontroversiella artikeln om jordens undergång, följde befolkningstillväxten Foersters beräkningar ganska väl.
Faktum är att den stämde bättre överens med dem än de flesta andra uppskattningar, skriver MacEachern.
Tillväxten följde en hyperbolisk kurva, vilket innebär att den var ännu snabbare än exponentiell tillväxt, skriver Javier A Birchenall från University of California i en ny artikel i tidskriften Science.
Ändå är det uppenbart att Foerster var helt ute och cyklade, men Birchenall anser ändå att detta datum i november 2026 är ett bra tillfälle att reflektera över varför en matematiskt korrekt beräkning slog fel, trots den solida matematiken bakom den.
Forskare: Världens befolkning kan halveras till 2064. Dagens PS
Tog tid – sedan gick det snabbt
”Det krävdes hela mänsklighetens historia fram till år 1800 för att nå en befolkning på en miljard människor”, skriver Birchenall.
”Men därefter tog det bara 125 år för den miljarden att fördubblas till två. Siffran fördubblades sedan på nytt till fyra miljarder på bara 50 år. Detta bådade inte gott för en planet med begränsade resurser”, konstaterar han.
Foersters domedagsprofetia var sannolikt snarare ett retoriskt grepp, menar Birchenall.
Den riktade uppmärksamheten mot den snabba befolkningstillväxten och oron för överbefolkning, konflikter och brist på resurser.
Brand vid svensk guldgruva: Polisen misstänker mordbrand. Dagens PS
Ingen naturlag – annars snart tomt
Det modellen missade att ta hänsyn till var att befolkningsutvecklingen inte är en oföränderlig naturlag, skriver Birchenall.
Lyckligtvis – annars skulle Japans krympande befolkning lätt kunna leda till en prognos om att världen är helt tömd på människor tisdag 5 maj år 3108, påpekar han med en annan parallell.
I verkligheten påverkas befolkningsutvecklingen av samhällsförändringar. Framsteg inom medicin och jordbruk var till exempel avgörande för den enorma befolkningstillväxten under 1900-talet.
Sedan, från 1980-talet och framåt, skedde något nytt. Födelsetalen började sjunka i takt med att många länder industrialiserades och blev rikare. Befolkningstillväxten avtog.
Manipulation: Kryptoplånböcker tömdes på 860 miljoner. Dagens PS
Slutsatsen? Fel datum för domedagen
”I slutändan fungerar domedagsskräcken som en varning för fallgroparna med att projicera framtiden utifrån en exceptionell historisk situation”, skriver Birchenall.
I dag är det globala födelsetalet mindre än hälften av vad det var 1960, påpekar MacEachern i ”The Conversation”.
Slutsatsen? Det viktiga är att inte gå i samma fälla igen. Beräkningar baserade på nuvarande mönster kan också ge felaktiga siffror – eller fel datum för domedagen, om man så vill.
Han betalade 20 000 kronor för en falsk guldtacka. Dagens PS
