Dagens PS

Minskar ångest och depression av is i ansiktet?

Stimuleras vagusnerven av att hastigt doppa ned ansiktet i isbad och hjälper det mot depression?
Stimuleras vagusnerven av att hastigt doppa ned ansiktet i isbad och hjälper det mot depression? (Foto: Unsplash)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 26 juni 2023Publicerad: 26 juni 2023

På sociala medier sägs övningar som ska “tona” en av kroppens längsta nerver kunna bota ångest, depression och andra psykiska besvär.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Kan en nerv som påverkar nästan alla våra inre organ också påverka vårt mentala tillstånd? På sociala medier har vagusnerven på senare tid fått mycket uppmärksamhet, det rapporterar New York Times.

Massor av inlägg på sociala medier

Influencers har smort in vagusnervens nervfibrer, som går från hjärnan till magen och de inre organen, för att reglera nervsystemet, hjälpa kroppen att slappna av och minska ångest.

På Instagram finns nästan 70 000 inlägg med hashtaggen #vagusnerve och på Tiktok har videor med denna hashtagg visats över 64 miljoner gånger.

Några av de mest populära visar hur man “återställer” eller “tonar” vagusnerven genom att hastigt doppa ned ansiktet i isbad eller ligga på rygg med ispåsar på bröstet.

Det finns också övningar som visar tekniker för djupandning och öronmassage.

ANNONS

Senaste nytt

Trenden utnyttjas av hälsobolag

Hälsobolag utnyttjar nu trenden och erbjuder produkter som massageolja för vagusnerven, vibrerade armband och kuddspray som utan vetenskapligt belägg påstås stimulera nerven.

ANNONS

Enligt forskare skulle stimulering av vagusnerven med elektroder eventuellt kunna bidra till att förbättra humöret och lindra symptom, bland annat hos dem som lider av behandlingsresistent depression.

Vad är vagusnerven?

Vagusnerven är egentligen tusentals nervfibrer som är organiserade i två buntar som löper från hjärnstammen, genom var sida av halsen ned till bålen och förgrenar sig till våra inre organ.

Vagus betyder vandrande på latin och vagusnerven liknar ett träd som interagerar med nästan alla kroppens organsystem.

Den tar upp information om hur organen fungerar och skickar information om det, samt information från hjärnstammen, tillbaka till kroppen så att hjärtfrekvens, matsmältning, immunförsvar, röst och humör kontrolleras.

Vagusnerven fungerar som en informationsmotorväg och kallas för den längsta av kroppens 12 hjärnnerver.

Stimulering kan hjälpa

Kevin J. Tracey, neurokirurg och ordförande för Feinstein Institutes for Medical Research, Northwell Healths forskningscenter i New York jämför den med en transatlantisk kabel.

ANNONS

Vagusnerven är huvudnerven i det parasympatiska nervsystemet som är aktivt när vi vilar och återhämtar oss och ser till att kroppen lugnas och att tarmrörelser och matsmältning aktiveras.

Det finns bevis för att stimulering av vagusnerven kan hjälpa personer med epilepsi, diabetes, behandlingsresistent depression och posttraumatiskt stressyndrom samt inflommatoriska och autoimmuna tillstånd.

Det finns även viss preliminär forskning som tyder på att postcovid delvis kan bero på virusets effekt på vagusnerven.

Finns mycket att lära

Eric Porges, biträdande professor vid avdelningen för klinisk och hälsopsykologi vid University of Florida studerar vagusnerven. Han säger att vår förståelse av vagusnerven fortsätter att växa.

Han menar dock att det fortfarande finns mycket att lära om hur det fungerar. 

I början av 2000-talet forskade många om huruvida stimulering av vagusnerven kunde hjälpa personer med svår depression.

Godkänt enheter för nervstimulering

ANNONS

2005 godkände USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, inplanterbara enheter som skickar elektriska impulser till vagusnerven som behandling av behandlingsresistent depression.

Liknande enheter har godkänts för behandling av fetma för att kontrollera känslor av hunger och mättnad, samt för behandling av narkolepsi och epilepsi.

Kan möjligtvis hjälpa

Att hålla andan och doppa ned ansiktet i kallt vatten kan utlösa en dykreflex som gör att hjärtrytmen saktas ned och blodkärlen drar ihop sig.

För vissa har det en lugnande effekt och det kan till och med minska sömnlöshet. Andra minskar sin ångest med ispåsar på bröstet.

Dessa metoder har dock inte studerats tillräckligt som metoder mot ångest så det är svårt att veta om de fungerar. Men det finns vissa experter som menar att de kan vara värda ett försök.

“Det är verkligen en av de mer godartade sakerna du kan göra,” säger Scott Aaronson.

Han är forskningschef vid Institutet för avancerad diagnostik och terapi, ett center inom det psykiatriska sjukhuset Sheppard Pratt.

ANNONS

Bättre med mindfullness

Men Kevin J. Tracey manar till försiktighet och säger att det är svårt att korrekt bedöma riskerna och fördelarna utan kliniska data.

Han säger att han inte skulle råda någon att försöka utan att först kontrollera med sin läkare.

“För välbefinnande, försök att upprätthålla hög vagusnervsaktivitet genom mindfulness, träning och andning i takt. Dessa är alla mycket bra för dig”, säger han till New York Times.

Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Bioelektronisk medicin kan kanske ersätta läkemedel

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS