När olika fiskar möts blir det inte alltid romantik. Nu har forskare i Lund utrett vad som händer när det kommer hanar från ”fel” miljö.
Forskning: Så använder fiskar sexuell fientlighet
Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. Det har forskare från Lund, i samarbete med forskare från North Carolina State University, nu gjort kring den säregna moskitfisken, Gambusia hubbsi.
Det är en art som bidar sin tid i undervattensgrottor på Bahamas och är känd för ”sitt opportunistiska ätande och sin faiblesse för kannibalism gentemot sina nyfödda yngel, skriver Lunds universitet.
Huruvida forskarna av olika skäl tyckt att det varit roligare att studera fisk på Bahamas i stället för i näraliggande Vombsjön framgår inte av pressmeddelandet.
Östersjön: Torsken mår bättre än väntat. Dagens PS
Inte kul med främlingar
Sedan var det då frågan om vad som händer i de isolerade grottor, så kallade ”blue holes”, om det då dyker upp förhoppningsfulla hanar ur andra, främmande fiskstim.
Det går inte alls, kan vi avslöja.
”När fiskar anpassar sig till olika rovdjursmiljöer utvecklar honorna ett starkt motstånd mot hanar från andra populationer”, avslöjar Kaj Hulthén, biologiforskare vid Lunds universitet.
Honorna utvecklar i stället, inför främlingarna, något forskarna kallar sexuell fientlighet.
Den kan få långtgående följder.
”Det kan i praktiken bli början på att nya arter bildas – att fiskar från samma art, medelst sexuell fientlighet från honornas sida, med tiden utvecklas till två separata arter”, konstaterar Hulthén.
Svårflörtade honor
Man gjorde, fortfarande på Bahamas, fler försök, bland annat 30 olika par-kombinationer.
Det visade sig att hanarnas beteende skilde sig tydligt åt. De gjorde fler parningsförsök när de mötte honor från andra populationer.
Forskarna förklarar det med att hanarna behöva kompensera för att honan var mer svårflörtad och att man därför blev mer ihärdig.
Det hjälpte inte.
Hanarna var mer ihärdiga när de mötte en främmande hona, men utan ökad parningsframgång. Motståndet från honorna var ofta alldeles för starkt, säger Varpu Pärssinen, biologiforskare vid Lunds universitet när studien genomfördes.
”Utdöd” fisk återupptäckt – väcker hopp. Dagens PS
Fientlig barriär
Honornas beteende var den tydligaste ”barriären”. De reagerade snabbare och mer aggressivt mot hanar från andra populationer.
Honornas aggressivitet fick tydliga konsekvenser, kunde forskarna konstatera. Fiskpar ur olika miljöer hade betydligt lägre befruktningsframgång än par från samma miljö.
”Vi blev överraskade över hur aggressiva honorna kunde vara. I vissa fall gick attackerna så långt att hanen dödades. Det visar hur effektivt ett sådant bortstötande beteende kan vara som barriär mellan populationer”, säger Kaj Hulthén i pressmeddelandet.
Studien visar hur snabbt miljöförändringar kan få fundamentala konsekvenser för biologisk mångfald, konstaterar forskarna.
”Evolutionen gestaltar sig på överraskande sätt”, filosoferar Kaj Hulthén.
Själva tillägger vi bara, som ett sista påpekande, att inget i denna studie naturligtvis har minsta relevans för eller koppling till hur vi människor lever våra liv.
