En ny studie från Karolinska institutet visar att sambandet mellan mycket skärmtid och psykisk ohälsa hos unga har överskattats.
Forskare: "Sambandet skärmtid och psykisk ohälsa är överskattat"
Hög skärmanvändning bland unga har länge pekats ut som en möjlig riskfaktor för psykisk ohälsa.
Nu visar forskning att familjefaktorer som uppväxtmiljö och gener kan ligga bakom en del av sambandet.
”Våra resultat tyder på att sambandet i vissa fall kan ha överskattats eftersom man inte fullt ut kunnat ta hänsyn till gemensamma familjefaktorer”, säger Tong Gong, forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet.
Så blir du fri från mobilen – fem viktigaste tipsen. Dagens PS
Har följt 21 000 tvillingar
Forskarna har följt drygt 21 000 svenska tvillingar från nio års ålder, genom tonåren och in i vuxenlivet.
Målet var att undersöka hur skärmanvändning på fritiden hänger samman med symtom på depression och ångest över tid.
Genom att jämföra tvillingar inom samma familj, där den ena tvillingen använde skärmar mer än den andra, studerade forskarna hur sambandet påverkades av genetiska faktorer och uppväxtmiljö.
Tydligast kring spel och chatt
De tydligaste kopplingarna mellan skärmanvändning och psykisk ohälsa sågs under tonåren och för interaktiva skärmaktiviteter som spelande, chattande och internetsurfande.
Betydligt svagare eller inga samband sågs när det gäller passiva aktiviteter som tv- eller videotittande.
15-åringar som ägnade mer än sex timmar per dag åt interaktiva skärmaktiviteter hade fler symtom på depression eller ångest.
De hade mer än dubbelt så hög risk att senare få en sådan diagnos jämfört med jämnåriga med högst två timmars skärmanvändning per dag.
Men när forskarna jämförde tvillingar inom samma familj försvagades de flesta samband, särskilt bland enäggstvillingar.
”Sambanden försvann inte helt men blev betydligt svagare. Det pekar på att både arv och uppväxtmiljö spelar en viktig roll”, säger Tong Gong.
Nu ska Sverige ta hand om norskt kärnbränsle – också. Dagens PS
Ska gå vidare i forskningen
Forskarna betonar att resultaten inte innebär att skärmanvändning saknar betydelse för psykisk hälsa.
Skärmtid under tonåren är fortsatt kopplad till en förhöjd risk för senare psykisk ohälsa, även om osäkerheten ökar när familjebakgrund och genetiska faktorer tas med i analyserna.
Nästa steg är att undersöka olika typer av skärmaktiviteter mer i detalj och studera bland annat innehåll, motivation bakom användningen, problematisk användning och vad skärmtiden ersätter.
På så vis hoppas forskarna bättre kunna förstå hur sambanden varierar i olika åldrar och mellan flickor och pojkar.
”Framtida rekommendationer bör inte enbart fokusera på hur mycket tid barn och ungdomar tillbringar framför skärmar”, säger Emma Frans, senior forskningsspecialist vid institutionen.
”För att kunna ge bra råd behöver vi också förstå vad de gör på skärmarna, varför de gör det och vilka individuella och familjerelaterade faktorer som kan påverka deras mående”, tillägger hon.
Carola tar hotell till Kronofogden – kräver 113 952 kronor. Dagens PS
