Våra tarmar har ett nervsystem som för en dialog med hjärnan. Nu försöker forskare förstå hur terapier kan lindra magproblem.
Forskare: Så pratar dina tarmar med din hjärna

Vad som händer i magen kan påverka hur vi mår psykiskt och tvärtom. Nu försöker forskare förstå hur terapier som KBT och hypnos kan lindra magproblem och om våra tarmbakterier möjligen kan påverka hur hjärnan fungerar.
Varje dag, varje minut, pågår ett ständigt tjatter mellan två samtalspartners, hjärnan och tarmarnas enteriska nervsystem, eller bukhjärnan som den också kallas.
Kommunikationen går åt bägge håll. Vårt centrala nervsystem och den åtta meter långa bukhjärnan, som ligger inbäddad från matstrupe till tjocktarm, pratar ofta om helt vardagliga ting, som till exempel när det att dags att svälja eller tömma tarmen.
”För att kunna svälja behövs input från hjärnan. För att gå på toa behövs input från nedre delen av ryggmärgen”, säger Ulrika Marklund, docent vid Karolinska Institutet, hos Forskning.se.
Svensk barterapi kan bli ny exportvara. Dagens PS
Pratar via tarm-hjärnaxeln
Diskussionerna mellan de två hjärnorna förs via den så kallade tarm-hjärnaxeln, ett samlingsnamn för de olika vägar som budskapen färdas på.
Signaler kan till exempel gå via nervsystem, men möjligheten att välja blodbanan finns också.
Det enteriska nervsystemet har också en förmåga att kunna jobba oberoende av hjärnans input. Vissa nervceller kan känna av vad som pågår i tarmen, vad vi äter och om det är någon infektion på gång.
Några kan vidarebefordra information till andra nervceller och andra kan få tarmrörelserna att ändra hastighet, eller få tarmens insida att utsöndra mer vätska. Systemet fungerar helt självständigt i tunntarm och tjocktarm.
Samtalar via blodet?
Alltmer forskning tyder också på att samtal som förs mellan hjärna och tarmar kan ta vägen via blodet.
På insidan av vår tarmvägg finns en tjock slemliknande hinna, som ska skydda tarmväggen från innehållet. I tarmen finns också ett myller av mikroorganismer, med olika uppgifter.
Bakterierna skapar kemiska ämnen, både nervsignalämnen och metaboliter. Vissa av dem påverkar nervceller som är i kontakt med tarmväggen, andra snackar med immunceller och transporteras vidare i kroppen. Det kan till exempel de kortkedjiga fettsyrorna göra.
”Till sist når en del av dem blod-hjärnbarriären och kan ta sig in i nervvävnaden i hjärnan, säger Catharina Lavebratt, docent vid Karolinska institutet.
Fettsyrorna antas påverka hjärnans funktion, men det är okänt hur det fungerar i detalj.
Forskare intresserar sig nu för om mängden kortkedjiga fettsyror, eller andra metaboliter från tarmfloran, som tränger igenom blod-hjärnbarriären kan spela en roll för hjärnan och psyket.
Superbakterier bakom sex miljoner dödsfall varje år. Dagens PS

”Då kan hjärnan få fel signaler”
Vad händer om tarmslemhinnan skadas, vilket kan ske vid till exempel en infektion – eller om själva tarmfloran är annorlunda, kanske efter en antibiotikakur eller dålig kost?
Då kan hjärnan få ”fel” signaler – ”fel”, som enligt flertalet forskningsstudier, kan innebära påverkan på beteendet, enligt Catharina Lavebratt.
”Hos barn och vuxna med ADHD har mängden kortkedjiga fettsyror visat sig vara lägre i blodet jämfört med andra”, berättar hon.
I dag är det visat i flera studier att barn med autism och även ADHD har en annorlunda tarmflora jämfört med andra, i alla fall på gruppnivå.
Folkbokföringsröran: Nu har fyra skrivit sig i stadshuset. Dagens PS
Fakta/Tarmen i siffror
- 10–100 triljoner: totalt antal mikroorganismer i tarmfloran.
- Drygt 1 000: antal olika bakteriearter i tarmen.
- 1–1,5 kilo: så mycket väger bakterierna i tarmen.
- 200: antal olika virustyper i tarmen.
- 168 miljoner: antal nervceller i mag-tarmkanalen (lika många som i ryggmärgen).
- 7–8 meter: enteriska nervsystemets längd hos en vuxen människa.
- 196 kvadratmeter: area av tarmyta (som en tennisplan).
(Källa: Forskning.se)

