Ett helt arbetsliv består av ungefär 80 000 timmar. Det är ganska mycket tid att lägga på något som kanske inte känns särskilt meningsfullt. En välkänd historiker riktar kritik mot hur vi väljer att använda våra bästa år. Och det är framför allt vissa jobb han har svårt att förstå sig på.
"Vi slösar bort våra bästa år" – experten pekar ut meningslösa jobb
Vi utbildar oss, skaffar jobb och gör karriär. Helst ska vi också klättra på karriärstegen, få en finare titel och lite mer pengar på kontot.
Det brukar åtminstone betraktas som ett tecken på framgång.
Men den nederländske historikern och författaren Rutger Bregman tycker att vi borde tänka om.
Hos The Guardian konstaterar han att ett helt arbetsliv motsvarar ungefär 2 000 arbetsveckor, eller 80 000 timmar.
Hur vi använder den tiden är, enligt honom, ett av livets viktigaste beslut.
Och många använder den ganska illa, tycker han.
Läs även: Svenskar ska få gå i pension redan vid 61 – här är kravet. Dagens PS
Välbetalda jobb pekas ut
Bregman menar att alldeles för många begåvade människor ägnar sina arbetsliv åt uppgifter som inte gör någon direkt samhällsnytta.
Han pekar särskilt ut influencers, marknadsförare, lobbyister, chefer, konsulter och företagsjurister.
Enligt Bregman finns det människor inom dessa yrken som skulle kunna gå ut i strejk utan att omvärlden påverkades nämnvärt. Han nämner också anställda som skriver rapporter ingen läser eller leder kollegor som inte behöver ledas.
Det är dessutom ofta välutbildade människor med imponerande meritförteckningar och lika imponerande löner, konstaterar han.
I en intervju med Business Insider är han särskilt kritisk mot att toppstudenter från prestigefyllda universitet söker sig till finans- och konsultbranschen.
”Det är ett enormt slöseri med talang”, menar han.
Bregman tycker att det är märkligt att företag som Goldman Sachs och McKinsey lockar till sig några av världens mest begåvade unga människor när samma personer skulle kunna ägna sig åt att bekämpa fattigdom eller förebygga pandemier.
Missa inte: Guld göms i skogen och bankerna rasar mot polisen. Dagens PS
Därför hamnar de i fel jobb
Det är dock inte säkert att pengarna är den främsta drivkraften.
Enligt Bregman vet många högpresterande unga helt enkelt inte vad de vill göra med sina liv. Då blir ett prestigefyllt jobb ett ganska bekvämt nästa steg.
De har redan tagit sig genom de bästa skolorna och universiteten. Att fortsätta till ett välkänt konsultföretag ligger nära till hands.
”Det är ett sätt att skjuta upp de verkliga besluten, att skjuta upp att faktiskt bli vuxen”, säger han till BI.
Han kallar konsultvärlden, finansbranschen och affärsjuridiken för en sorts ”Bermudatriangel för begåvade människor”.
Sågar även drömmen om tidig pension
Annat Bregman kritiserar är drömmen om att bli ekonomiskt oberoende och kunna pensionera sig redan i 30- eller 40-årsåldern.
Han tycker att det är sorgligt att så många strävar efter att tjäna tillräckligt mycket pengar för att aldrig behöva arbeta igen.
I sin bok Moralisk ambition, som kom ut på svenska i januari 2026, förespråkar han i stället ett arbetsliv där människor använder sin kompetens till att lösa samhällsproblem.
Det behöver heller inte kräva ett karriärbyte.
Hos Philonomist förklarar han att anställda exempelvis kan försöka förändra sina arbetsgivare inifrån.
Dessutom vill han att vi ska börja värdera framgång annorlunda.
”Vi måste ändra vår definition av framgång. Att göra gott måste bli prestigefyllt”, säger han till Philonomist.
Läs också: Sambon fick huset i testamentet – barnen kräver sin del. E55
