Hjärnan klarar en femhundring men inte en tusenlapp. När potten i ett försök vid Johns Hopkins University steg till 100 dollar började deltagarna prestera sämre, och hjärnforskaren Vikram Chib har sett varför i en hjärnskanner.
Press gör att hjärnan sviker när mer är på spel – så lurar du den
Alla som har tappat tråden mitt i en viktig presentation eller fått tunghäfta framför chefen känner igen fenomenet. Man kallar det att bli sämst när det gäller, på engelska choking under pressure.
Chib lät försökspersoner spela ett datorspel som krävde precisa rörelser och där de kunde vinna pengar på enskilda omgångar. Vid 25 och 50 dollar, 250 respektive 499 kronor med Riksbankens kurs den 12 november, blev de bättre ju mer det stod på spel. Vid 100 dollar, 998 kronor, vände det.
”När vi ger dem 100 dollar klarar de ofta inte pressen. Prestationen sjunker”, sa Chib i februari i NPR:s vetenskapspodd Short Wave, i ett avsnitt om OS-idrottare.
Chib hittade förklaringen i ventrala striatum, ett område djupt inne i hjärnan som tänds av belöningar och dämpas när en förlust hotar. Vid 100 dollar började området enligt Chib reagera som inför en förlust, och deltagarna såg pengarna som något de kunde förlora fast de ännu inte hade vunnit dem.
”I princip förvandlade de något positivt, 100 dollar, till ’herregud, jag kan förlora de där 100 dollarna’”, sa Chib, och enligt honom spelade de deltagare sämst som oroade sig mest för att förlora.
Oron letar sig ut i händerna
Ventrala striatum deltar också när hjärnan sätter igång en rörelse, och Chib tror att förlustoron därför läcker över till signalerna som styr händerna. Området ingår i basala ganglierna, och det är där Modern Psykologi också letar efter förklaringen. Hjärnforskare vid Salk Institute i Kalifornien har följt signalerna hos möss från prefrontala barken, som styr tänkandet, via basala ganglierna till motorbarken, som styr rörelserna.
Signalerna gick bara åt ett håll, trots att de normalt går fram och tillbaka i en slinga vilket kan delvis förklara varför vi stelnar till av stress.
Tänk i portfölj
I Chibs labb gick det att lura hjärnan. Deltagare som uppmanades att se omgången som en i en lång serie oroade sig mindre för vad de kunde förlora, eftersom en enskild miss då vägde lätt. Chib kallar själv serien av omgångar för en portfölj.
”Man ser mindre hjärnaktivitet kopplad till rädslan för att förlora, och man brukar prestera bättre under press”, sa han i Short Wave.
Samma knep rekommenderar Chib när man ska hålla en stor presentation på jobbet, en sådan som man grubblat över i flera dagar. Hans råd är att räkna presentationen som en av många under året och säga till sig själv att ”det är okej om det inte går lika bra den här gången, jag kommer att få andra chanser att lyckas”.
Sparare gör ofta det motsatta och följer varje kursfall för sig. När Irankriget fick börsen att falla kraftigt i mars sa sparpsykologen Niklas Laninge på Opti att det ”inte är särskilt roligt att logga in och titta på portföljen”, och att fallande värden och ett intensivt nyhetsflöde ”förstärker oro och rädsla”.
Följden blir enligt honom att många säljer i panik när osäkerheten är som störst och därmed realiserar sina förluster.
Så här gör du när det verkligen gäller
Räkna tillfället som ett av många.
Se presentationen som en av alla du håller under året. Det dämpar hjärnans förlustoro, och i Vikram Chibs försök presterade deltagarna bättre när de tänkte så.
Säg det till dig själv.
”Det är okej om det inte går lika bra den här gången, jag kommer att få andra chanser att lyckas.” Formuleringen är Chibs egen.
Gör tvärtom mot nervositeten.
Får stressen dig att skynda, sakta ner med flit. Märker du att du håller andan, andas ut. Den här motsatsregeln använder idrottspsykologen Caroline Silby med det amerikanska konståkningslandslaget, enligt National Geographic.
Flytta uppmärksamheten till kroppen.
Knyt och släpp handen du inte skriver med, eller dra lätt i örat. Enligt Silby drar små kroppsliga signaler bort uppmärksamheten från oron.
Låt portföljen vara när börsen faller.
Fallande värden och ett intensivt nyhetsflöde förstärker oro och rädsla, och i kriser är det ofta mer rationellt att göra mindre, enligt sparpsykologen Niklas Laninge.
