Otydliga förväntningar på jobbet hänger starkare ihop med lågt engagemang och sämre prestation än en hög arbetsbörda gör, visar en sammanställning av 60 års forskning med närmare 790 000 anställda.
515 studier under 60 år: Otydlig roll stressar mer än hög arbetsbörda
När personalen verkar stressad brukar chefer skylla på arbetsbördan och svara med att fördela om uppgifter eller skicka medarbetarna på kurs i tidsplanering, skriver två amerikanska organisationspsykologer, som själva ligger bakom sammanställningen, i Harvard Business Review.
Svenska chefer hanterar sin egen stress på liknande sätt. Enligt flera undersökningar känner 73 procent av Sveriges chefer sig stressade och pressade, och i tidningen Chefs enkät säger bara 16 procent att mindfulness, meditation och stresshanteringsprogram hjälper dem.
Läs mer:
Det här skapar mest stress på jobbet – och det är inte arbetsbördan – E55
Även de anställda själva pekar ut arbetsbördan. I Försäkringskassans lägesrapport från januari uppger 88 procent av de långtidssjukskrivna med stressdiagnos att jobbet bidrog till sjukskrivningen, framför allt genom stress eller hög arbetsbelastning.
Hög arbetsbörda ofta fel diagnos
Forskarna menar nu att arbetsbördan ofta är fel diagnos. I en genomgång från i år av 515 studier har de jämfört tre slags stress som finns i nästan alla yrken, otydliga förväntningar, krav som krockar med varandra och för mycket att göra.
Otydligheten hade det starkaste negativa sambandet med det mesta som forskarna mätte, från arbetsglädje till hur väl jobbet blir gjort. Enligt studiens huvudförfattare står den för 69,7 procent av det engagemangstapp som de tre faktorerna tillsammans förklarar, och för 80,7 procent när det gäller prestation. Eftersom en stor del av underlaget bygger på samband är det inte säkert att varje koppling är ett orsakssamband, påpekar forskarna.
Huvudförfattaren förklarar skillnaden med att en stor arbetsmängd ofta går att hantera. ”När du har mycket att göra kan du ibland skjuta upp en tidsfrist eller be om hjälp. Men när du inte förstår vad du ska göra kan du helt enkelt inte göra ditt jobb”, sade hon till en amerikansk HR-tidning i maj.
Till skillnad från otydligheten hade en hög arbetsbörda ett positivt samband med engagemang, möjligen för att den kräver fullt engagemang ”bara för att hålla huvudet ovanför vattenytan”, skriver forskarna.
Läs mer:
Fem drag formar din personlighet – så förändras du med åren – E55
Den märktes i stället främst på humöret och kroppen, i form av irritation och huvudvärk. ”Det här engagemanget kan dölja den stora känslomässiga och fysiska påfrestning som överbelastningen orsakar på sikt.”
Krav som krockar hänger ihop med viljan att sluta
Krav som krockar, som när en anställd ska ge förstklassig service och samtidigt hålla nere tiden för varje kund, hade starkast samband med utbrändhet och viljan att byta jobb. Bland cheferna är det mellancheferna, klämda mellan ledningen och medarbetarna, som löper störst risk att brinna ut.
De krockande kraven hade däremot inget samband med prestationen, och därför syns problemet enligt forskarna sällan i resultatuppföljningen. ”Låt inte höga prestationer skymma vad motstridiga krav kostar”, skriver de.
Tre frågor visar var stressen kommer ifrån
Forskarna föreslår att chefer i medarbetarsamtal och enkäter frågar om medarbetarna vet vad som förväntas av dem, om kraven från olika håll går ihop och om tiden och resurserna räcker, eftersom svaren visar vilken åtgärd som behövs.
Vid otydlighet ska chefen enligt forskarna klargöra rollerna löpande, särskilt vid omorganisationer och chefsbyten.
Vid krockande krav ska ledningen själv bestämma vad som går först, i stället för att lämpa över konflikten på medarbetarna.
