En ny studie visar att de som åt frukost efter klockan 12:00 hade 29 procent högre risk att dö under uppföljningen än de som åt mellan 07:00 och 08:00 på morgonen. Vi räknar fram vad siffra betyder i praktiken.
Studie: Sen frukost och tidig middag ökar risken för dödlighet
Underlaget är 31 044 vuxna i USA från 40 år och uppåt, hämtade ur hälsoundersökningen NHANES mellan 1999 och 2018. Måltidstiderna bygger på en enda intervju om vad deltagarna ätit det senaste dygnet.
Under en uppföljning på i median 8,6 år avled totalt 7 129 personer, enligt studien. Bakom den står forskare vid Huazhong University of Science and Technology i Wuhan.
Jämfört med gruppen som åt mellan 07:00 och 08:00, var risken 10 procent högre för dem som åt mellan 08:00 och 10:00. Risken var 19 procent högre för dem som åt mellan 10:00 och 12:00, och totalt 29 procent högre för dem som åt efter klockan 12:00.
Studien publicerades i European Journal of Clinical Nutrition den 31 juli 2026.
Så stor är skillnaden i praktiken
Här är det lätt att bli lurad. Dessa 29 procent är en relativ siffra, inte antalet extra dödsfall per hundra personer. Vi har räknat på siffrorna enligt nedan:
I studien avled totalt omkring 23 av 100 deltagare under perioden. Om risken i jämförelsegruppen ligger nära det snittet motsvarar 29 procent högre risk ungefär 30 av 100. Skillnaden hamnar alltså i storleksordningen sju personer per hundra över nästan nio år, inte 29 stycken.
Räkneexemplet är förenklat i två avseenden: referensgruppens egen dödlighet redovisas inte separat i sammanfattningen, och en hazardkvot mäter takt snarare än andel, vilket gör omräkningen ungefärlig.
Forskarna gör också en egen beräkning av återstående livslängd. Vid 50 års ålder var den i genomsnitt 2,46 år kortare i gruppen som åt frukost efter klockan 12:00. Osäkerhetsintervallet sträcker sig från 0,61 till 4,28 år, vilket är brett nog för att den verkliga skillnaden kan vara långt under snittet.
Även tidig sista måltid gav utslag
Forskarna undersökte också dagens sista mål, med klockan 19:00 till 20:00 som referens.
De som åt efter midnatt hade 27 procent högre risk, men de som åt sitt sista mål före klockan 19:00 hade också en högre risk 13 procent. Risken ökar alltså i båda ändar.
Slutsatsen är alltså inte att tidigare alltid är bättre, utan att tidiga frukostar och senare kvällsmål tycks bäst.
Liknande resultat har rapporterats tidigare
Frågan har undersökts förut. I september 2025 rapporterade TV4 om en studie på omkring 3 000 personer som pekade i samma riktning.
Forskaren bakom den, Dashti, var samtidigt tydlig med att en sen frukost i sig inte förkortar livet, men att den kan vara en signal om underliggande hälsoproblem och livsstilsmönster.
Det är kärnan i invändningen mot den här typen av studier. De är observationsstudier och kan visa att två saker förekommer tillsammans, inte att det ena orsakar det andra. Invändningen är att klockslaget kan vara en följd av hälsan snarare än en orsak till den.
Vad som gäller i Sverige
För svensk del ändrar det här ingenting i myndigheternas råd. När Livsmedelsverket presenterade sina uppdaterade kostråd för vuxna handlade de mindre om klockslag och mer om att äta mer grönsaker, baljväxter, fullkorn och fisk och mindre godis och sötad läsk.
Dagens PS har tidigare beskrivit vad frukosten innehåller och hur det påverkar hjärtat.
Läs även: Kakaopriset har halverats – därför blir chokladen inte billigare
