Två injektioner räckte för att möss med alzheimerliknande sjukdom skulle prestera bättre i minnestester. Samtidigt ökade antalet nervceller i deras hjärnor. Nu hoppas forskarna att metoden en dag ska kunna reparera skador som dagens behandlingar bara kan bromsa.
Två sprutor vände alzheimerliknande skador – hos möss: "Blev smartare"
Att bromsa alzheimer är svårt nog. Att reparera en hjärna där nervceller redan har gått förlorade är betydligt svårare.
Nu har forskare vid University of South Carolina ändå tagit ett första steg i den riktningen. I en ny studie, publicerad i tidskriften Cell Biomaterials, lyckades de få stödjeceller i hjärnan att börja utvecklas till nya nervceller.
Resultaten kommer dock med ett stort förbehåll: behandlingen har hittills bara testats i cellodlingar, hjärnorganoider och möss.
Läs även: Min man har alzheimer – får jag börja dejta andra? Dagens PS
Stödjeceller fick nytt uppdrag
Metoden bygger på ett system som forskarna kallar Nano-ERASER. Det är en injicerbar nanogel som kan transportera antikroppar genom blod-hjärnbarriären och in i astrocyter.
Astrocyterna är stödjeceller som bland annat hjälper och skyddar hjärnans nervceller. Forskarna riktade in behandlingen mot proteinet PTBP1, som bidrar till att astrocyterna behåller sin vanliga identitet.
När mängden PTBP1 minskade började astrocyterna i stället anta egenskaper hos nervceller.
I odlade mänskliga celler och tredimensionella hjärnorganoider fick de nya cellerna kännetecken som mogna nervceller. Mätningar av den elektriska aktiviteten visade dessutom att de kunde bilda fungerande nätverk.
Nästa fråga var förstås om metoden också kunde påverka minnet.
Missa inte: Glöm din biologiska ålder – här är longevity-världens nya favoritmått. Dagens PS
Mössen hittade tillbaka
Forskarna använde åtta månader gamla möss som genetiskt förändrats för att utveckla flera alzheimerliknande förändringar. Djuren fick två injektioner med åtta dagars mellanrum.
”Efter bara två injektioner blev mössen smartare”, säger forskningsledaren Peisheng Xu till ScienceAlert.
Förbättringen syntes på flera sätt. Mössen blev åter bättre på att bygga bon, en förmåga som brukar försämras i den här sjukdomsmodellen. De hittade också snabbare en dold plattform i en vattenlabyrint och kom bättre ihåg var den fanns.
När forskarna undersökte hjärnorna såg de en högre täthet av nervceller. Behandlingen förknippades också med mindre beta-amyloid, lägre nivåer av vissa inflammationsmarkörer och tecken på en mer intakt blod-hjärnbarriär.
”De nya nervcellerna kan mogna och överleva”, säger Xu.
Lång väg till en behandling
Resultaten är lovande, men de betyder inte att forskarna har hittat ett botemedel mot alzheimer. En genetiskt framställd sjukdomsmodell hos möss kan inte återskapa hela den komplicerade sjukdom som drabbar människor.
Det finns även en vetenskaplig osäkerhet kring PTBP1. Tidigare forskning har pekat på att minskade nivåer kan omvandla stödjeceller till nervceller, men andra forskare har haft svårt att upprepa resultaten.
Forskargruppen vill nu undersöka hur länge effekten håller i sig, optimera doseringen och studera säkerheten under längre tid. Därefter väntar försök på primater innan behandlingen ens kan bli aktuell att pröva på människor.
Läs också: 4 saker som hjälper när lederna värker. E55
