Skärmtid har länge varit föräldrarnas favoritskurk. För mycket mobil, tv och dator sägs göra barn passiva, okoncentrerade och mer eller mindre förlorade för civilisationen. Nu kommer finska forskare med ett betydligt mer komplicerat besked: mycket skärmtid under uppväxten var kopplat till bättre kognitiv förmåga i tonåren.
Ny studie överraskar: Skärmtid kan hänga ihop med smartare barn
Men innan någon placerar en Playstation på barnets skrivbord och kallar det läxläsning finns ett antal ganska viktiga brasklappar.
Följde barn under åtta år
Resultaten kommer från den finska PANIC-studien, ett långvarigt forskningsprojekt vid bland annat Jyväskylä universitet och Östra Finlands universitet.
I den aktuella studien analyserades 260 ungdomar, 124 flickor och 136 pojkar, efter åtta års uppföljning. Deras genomsnittsålder vid slutmätningen var 15,8 år.
Forskarna undersökte fysisk aktivitet, stillasittande och skärmtid från barndomen fram till tonåren. Därefter testades bland annat arbetsminne, uppmärksamhet och inlärning.
Och här kom överraskningen.
Ungdomar som rapporterat mer skärmtid under uppväxten hade snabbare reaktionstider och bättre resultat på flera kognitiva mått. Totalt sett fanns också ett statistiskt samband mellan mer skärmtid och högre generell kognitiv prestationsförmåga.
Mobilen gjorde dem inte smartare
Det betyder däremot inte att forskarna har bevisat att Netflix, Fortnite eller fyra timmar TikTok om dagen gör barn intelligentare.
Studien visar ett samband, inte ett orsakssamband.
Dessutom mättes skärmtiden genom frågeformulär. Forskarna vet därför inte exakt vad ungdomarna gjorde framför skärmen.
Det är en ganska avgörande detalj.
Att läsa, skriva, göra läxor, programmera, spela strategispel eller skapa musik på en dator är också skärmtid. Att planlöst scrolla korta filmer i fyra timmar är något helt annat.
Forskarna bakom studien betonar själva att fler interventionsstudier behövs innan man kan säga något säkert om orsakerna.
Ny studie: Så kan du dämpa din inflammation
Att ignorera klådan eller irritationen är kanske inte alltid bästa strategin. En ny studie visar att människor som aktivt riktar uppmärksamheten mot en
All skärmtid är inte samma skärmtid
Doktoranden Petri Jalanko vid Jyväskylä universitet menar därför att föräldrar och lärare framför allt bör fundera på hur barn använder sina skärmar.
Aktiviteter som kräver problemlösning, kreativitet, lärande och aktivt tänkande kan rimligen vara något helt annat för hjärnan än passiv konsumtion.
Studien gav även märkligare resultat. Mer självständig, oorganiserad fysisk aktivitet var kopplad till något sämre precision i ett arbetsminnestest. Det ska förstås inte tolkas som att motion gör barn dummare. Det visar snarare hur försiktig man måste vara när statistiska samband ska översättas till vardagsråd.
Föräldrar kan behålla reglerna
Så nej, forskningen har inte plötsligt vänt upp och ner på allt vi vet om barn och skärmar.
Men den punkterar den enkla föreställningen att varje minut framför en skärm automatiskt är en förlorad minut.
Det verkar spela stor roll vad barnet faktiskt gör där.
Och möjligen är det en lättnad för föräldrar som ibland låter barnen spela en timme extra.
De behöver åtminstone inte längre känna att de där och då förstörde framtiden.
Sover du också dåligt i en främmande säng – vi vet varför
Ditt hotell kan ha säng för 100 000 kronor, egyptisk bomull och en kuddmeny tjock som vinlistan på Riche. Ändå ligger du där klockan 03.17 och stirrar i
