Forskning visar att generationen som växte upp under efterkrigstidens ransonering av socker bär på oväntade hälsofördelar flera årtionden senare.
Forskning avslöjar socker-ransoneringens okända hälsoeffekter
Forskarna har funnit att begränsat sockerintag under de första tusen levnadsdagarna kan minska risken för livsstilssjukdomar och till och med påverka den biologiska åldrandeprocessen. Resultaten har publicerats i Science.
Under andra världskriget och flera år därefter var livsmedel hårt reglerade i Storbritannien. Vuxna fick nöja sig med omkring 40 gram socker om dagen medan barnen tilldelades ännu mindre. Spädbarn förväntades i princip inte få något tillsatt socker alls.
När ransoneringen avskaffades på hösten 1953 ökade landets sockerförbrukning kraftigt på kort tid.
Mindre socker = lägre risk för diabetes
Detta historiska skifte fungerar som ett naturligt experiment för forskare. Genom att jämföra hälsotillståndet hos personer födda strax före och efter att ransoneringen upphörde har experter kunnat analysera sockrets långsiktiga konsekvenser. Resultaten tyder på att tidig exponering för låga sockernivåer ger ett långvarigt skydd.
”På sätt och vis skapade historien ett experiment som vi aldrig medvetet skulle kunna genomföra under en mänsklig livstid”, säger Dr Jiazhen Zheng vid Hong Kong University of Science and Technology i Guangzhou i Kina och som arbetat med flera av de senaste studierna, berättar The Guardian.
Risken för typ 2-diabetes och högt blodtryck visade sig vara avsevärt lägre för dem som levde under ransonering under sina tidiga levnadsår. Enligt studier baserade på brittiska hälsoregister hade individer som exponerades under hela de första tusen dagarna 35 procent lägre risk att utveckla typ 2-diabetes och 20 procent lägre risk att drabbas av högt blodtryck.
Minskad förekomst av en rad sjukdomar
Forskarna har sett att detta mönster sträcker sig till en rad andra organ och system i kroppen. Låg sockerstart under tidiga barnaår kopplas samman med minskad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar, leversjukdomar samt andningsbesvär. Även risken för åldersrelaterad kognitiv svikt och demens uppvisar intressanta skillnader beroende på kostmiljön tidigt i livet.
Människor som växte upp under de restriktiva förhållandena uppvisar dessutom lägre biologisk ålder. Mätningar av proteiner som styr cellernas svar på näringsämnen visar att denna grupp i snitt skattas som ungefär ett år yngre biologiskt sett.
En annan överraskande upptäckt rör mental hälsa och psykiskt välbefinnande. Personer som tillbringade de första tusen dagarna under sockerrestriktioner uppvisade en tredjedel lägre sannolikhet att diagnostiseras med ångest senare i livet. De rapporterade också en lägre preferens för söta smaker i vuxen ålder.
”Många av dessa utfall är sammankopplade”
”Många av dessa utfall är sammankopplade. Diabetes, högt blodtryck och fetma är viktiga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, kognitiv nedgång och flera andra tillstånd, så om sockerrestriktion tidigt i livet påverkar dessa risker uppströms, är samband över en bred uppsättning relaterade utfall vad man kan förvänta sig”, säger Dr Tadeja Gračner vid University of Southern California, som citeras av The Guardian.
Mekanismen bakom dessa långtidseffekter är ännu inte fullständigt klarlagd. Tidig näring påverkar sannolikt metabola processer och aptitreglering på ett tidigt stadium. P
rofessor Tadeja Gračner konstaterar att tidig nutrition kan verka på fysiologiska banor som insulinkänslighet och fettvävsskapande snarare än att enbart handla om medvetna kostval i vuxen ålder.
Så resonerar forskarna kring de nya rönen
Samtidigt understryker forskarna att studierna visar på samband snarare än direkta orsakssamband. De brittiska erfarenheterna innebar inte svält utan en selektiv begränsning av socker medan den bredare kosten förblev näringsmässigt tillräcklig.
Dagens rekommendationer i Storbritannien sätter en gräns för fritt socker som ligger ganska nära de nivåer som gällde under ransoneringen men den genomsnittliga konsumtionen i samhället är i dag dubbelt så hög.
