Sjukfrånvaron i EU motsvarar förlorad arbetstid värd omkring 540 miljarder euro om året, enligt en ny rapport från tankesmedjan EPHI. Svenska anställda är sjuka fler dagar än snittet i EU, och med rapportens metod kostar den svenska frånvaron nästan 200 miljarder kronor om året. Norge, som står utanför EU, har högst sjukfrånvaro av länderna i rapporten.
Svenskar sjuka 16 dagar om året – norrmän nästan dubbelt så mycket

I rapporten, som publicerades i går, utgår nationalekonomen Adrian Mehic från OECD:s statistik för 2025. En anställd i EU är i snitt sjuk 2,9 veckor om året, ungefär 15 arbetsdagar eller sex procent av arbetstiden. EU:s lönekostnader uppgick 2025 till 9 039 miljarder euro, och sex procent av dem ger en nota på 540 miljarder euro, motsvarande 6 020 miljarder kronor.
Mehic betonar att beloppet är värdet av den förlorade arbetstiden och inte ska läsas som förlorad BNP, eftersom en del arbete tas igen senare eller görs av kollegor. Räknas även den produktion med som går förlorad när kollegor lägger undan egna uppgifter för att rycka in, hamnar notan på 675–810 miljarder euro.
Svenska anställda är sjuka 3,2 veckor om året, eller 16 arbetsdagar. Eurostat anger de svenska lönekostnaderna inklusive arbetsgivaravgifter till 3 111 miljarder kronor 2025, och med Mehics metod motsvarar frånvaron 199 miljarder kronor om året.
Norrmännen är borta 29 dagar om året
En norsk anställd är sjuk 5,7 veckor eller 29 arbetsdagar om året. Det är nästan dubbelt så mycket som snittet i EU och 13 dagar mer än i Sverige. Lägst ligger Grekland, där en anställd är borta en enda dag om året. Enligt Nav, Norges motsvarighet till Försäkringskassan, nådde den norska frånvaron 2024 sin högsta nivå på 15 år, och efter en nedgång 2025 har den ökat igen i år.
| Land | Sjukveckor per år | Arbetsdagar | Värde av förlorad arbetstid, miljarder euro |
|---|---|---|---|
| Norge | 5,7 | 29 | 23,4 |
| Spanien | 5,0 | 25 | 81,7 |
| Finland | 4,8 | 24 | 13,2 |
| Frankrike | 4,1 | 21 | 129,0 |
| Tyskland | 3,5 | 18 | 177,5 |
| Österrike | 3,3 | 17 | 17,8 |
| Sverige | 3,2 | 16 | 18,0 |
| EU-snitt | 2,9 | 15 | 540 (hela EU) |
| Nederländerna | 2,7 | 14 | 31,3 |
| Danmark | 2,1 | 11 | 9,3 |
| Polen | 1,8 | 9 | 13,9 |
| Slovakien | 1,2 | 6 | 1,4 |
| Italien | 0,6 | 3 | 10,8 |
| Grekland | 0,2 | 1 | 0,4 |
Sjukfrånvaro per heltidsanställd 2025 enligt EPHI och OECD. Värdet är beräknat med rapportens metod, alltså lönekostnaderna 2025 enligt Eurostat gånger andelen förlorade arbetsdagar av 250. EU-raden är rapportens siffra.
Att norrmännen toppar listan betyder inte nödvändigtvis att de är sjukast. Enligt Mehic ska skillnaderna mellan länderna inte läsas som ett mått på hur friska befolkningarna är, eftersom låga tal kan bero på låg ersättning eller på att sjuka går till jobbet.
”En generös försäkring ger ett starkare ekonomiskt skydd vid sjukdom men minskar samtidigt den ekonomiska kostnaden för den enskilde av att vara frånvarande från arbetet”, skriver Mehic.
En norsk anställd får full lön upp till ett inkomsttak från första sjukdagen, enligt Nav, och arbetsgivaren betalar de första 16 dagarna utan någon karensdag. I Sverige betalar arbetsgivaren 80 procent av lönen minus karensavdraget de första 14 dagarna, och därefter tar Försäkringskassan över. Enligt Mehic går det inte att belägga att avsaknaden av karensdag förklarar de höga norska sjuktalen.
I Nederländerna, där frånvaron är lägre än i Sverige, måste arbetsgivaren betala minst 70 procent av lönen i upp till två år och ansvara för rehabiliteringen. Enligt Mehic visar den nederländska modellen hur ett större kostnadsansvar kan ge arbetsgivaren starkare skäl att förebygga ohälsa och få sjuka tillbaka i arbete snabbare.
Striden om karensavdraget
I Sverige handlar debatten om den anställdes självrisk. Karensavdraget, som ersatte karensdagen 2019, dras från den sjuklön arbetsgivaren betalar. Socialdemokraterna vill avskaffa det, vilket enligt Riksdagens utredningstjänst skulle öka företagens sjuklönekostnader med 12–21 miljarder kronor om året. I en enkät från Svenskt Näringsliv svarar 82 procent av de tillfrågade arbetsgivarna att de i så fall oftare skulle kräva läkarintyg från första sjukdagen.
”Karensavdraget kan ses som en nödvändig självrisk, likt den som finns i alla försäkringar”, säger Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, till Tidningen Näringslivet.
I juli beslutade den tyska regeringen att anställda ska visa läkarintyg från första sjukdagen, sedan SPD stoppat förslaget om karensdagar. Förra året betalade de tyska arbetsgivarna ut rekordhöga 85,6 miljarder euro i sjuklön.
Psykisk ohälsa bakom nästan hälften av de långa fallen
Själv lägger Mehic tyngdpunkten på förebyggande insatser mot psykisk ohälsa och besvär i muskler och leder, två områden där arbetsgivaren kan förbättra arbetsmiljön och vården kan sätta in tidig behandling. Psykisk ohälsa stod i maj i år för 46 procent av de pågående sjukfallen längre än 14 dagar, enligt Försäkringskassans siffror i rapporten, och muskel- och ledsjukdomar för 18 procent. Rapporten föreslår snabbare tillgång till vårdcentraler, fysioterapi och psykologisk behandling.
”Poängen är inte att människor ska arbeta när de är sjuka. Vi behöver förebygga den sjukfrånvaro som går att förebygga och se till att människor får rätt vård, rehabilitering och stöd i tid”, säger Adrian Mehic i ett pressmeddelande.
Om sjukfrånvaron i EU minskade med tio procent, från 15 till 13,5 dagar per anställd, skulle värdet av den förlorade arbetstiden sjunka med nästan 55 miljarder euro om året, enligt rapporten. Med samma metod motsvarar tio procent lägre frånvaro i Sverige knappt 20 miljarder kronor om året.





