Dagens PS

Därför kan två snabba glas vin vara värre än fyra långsamma

Sven Andréasson vid Karolinska institutet är tydlig: tempot spelar större roll än många tror. Foto: Karolinska/Canva

Våren har kommit till Sverige. Uteserveringarna är fulla, roséglasen immar och någon har redan beställt in “en liten till” innan förrätten ens hunnit landa på bordet. Det är ungefär nu forskarna vill att du ska sakta ner. Sanningen är nämligen att två snabba glas vin vara värre än fyra långsamma.

Ny forskning visar nämligen att tempot när du dricker alkohol kan vara minst lika viktigt som mängden. Att svepa fyra öl snabbt är betydligt värre för kroppen än att dricka samma mängd utspritt över en kväll. Det låter som något en äldre farbror på landet skulle säga efter midsommar, men den här gången kommer budskapet från forskare på Karolinska institutet rapporterar DN.

Bakom rapporten står bland andra alkoholforskaren Sven Andréasson som tillsammans med internationella kollegor gått igenom runt 200 studier om alkohol och hälsa.

Och de blev själva överraskade.

Ett glas rött i solen känns oskyldigt. Kroppen gör en annan kalkyl. (Foto: Canva)

Kroppen gillar inte stressdrickande

Det forskarna tittat närmare på är så kallat intensivdrickande, eller “binge drinking”. Fenomenet är välkänt från studentfester, after works och vissa charterresor där all-inclusive-armbandet sitter hårdare än förståndet.

Problemet är inte bara att folk blir fulla och gör dumheter. Det visste man redan. Det nya är hur tydligt själva hastigheten påverkar kroppen långsiktigt.

När alkohol kommer in för snabbt i systemet hinner kroppens normala enzymprocesser inte bryta ner alkoholen i lugn takt. Då kopplas ett reservsystem in. Lite som när gamla Windows plötsligt börjar låta som en dammsugare.

Resultatet blir högre nivåer av acetaldehyd, ett ämne som kopplas till bland annat cancer. Samtidigt ökar den oxidativa stressen i kroppen, vilket kan skada hjärnan, hjärtat och levern.

Forskarna kopplar intensivdrickande till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, demens, Parkinson, psykisk ohälsa och leversjukdomar.

Det är med andra ord inte bara baksmällan som är problemet dagen efter.

Intensivdrickande sliter mer på kroppen än många känner till. (Foto: CVanva)

Ett glas i timmen

Så hur snabbt är “för snabbt”?

Enligt Sven Andréasson klarar kroppen ungefär ett standardglas alkohol i timmen. Det motsvarar ungefär ett mindre glas vin eller en liten starköl.

Dricker du snabbare än så börjar kroppen halka efter.

Det är därför den gamla klassikern “varannan vatten” fortfarande fungerar. Inte för att någon tycker att mineralvatten är festens höjdpunkt, utan för att det sänker tempot.

Och just tempot verkar alltså vara viktigare än många tidigare trott.

Här är fisken du borde äta mer av – dietisterna rankar nyttigaste fiskarna

Det finns två sorters människor i världen. De som säger att de älskar fisk och de som beställer fish and chips på puben i London och tycker att de gjort

Svenskar underskattar sitt drickande

En annan detalj i rapporten är nästan ännu mer svensk.

Många människor säger i studier att de intensivdricker ungefär en gång i månaden. Men forskarna tror att verkligheten är betydligt högre.

Folk tenderar nämligen att underrapportera sin alkoholkonsumtion med omkring 50 procent.

Det finns få människor som säger:
“Jag tog sex öl, två drinkar och somnade i en Uber på väg till Söder.”

Märkligt nog brukar det heta:
“Det blev väl ett glas eller två.”

Många underskattar hur mycket de faktiskt dricker. Särskilt efter tredje glaset. (Foto: Canva)

Perfect Weekend Guide: Fyra saker forskarna vill att du ska tänka på

• Drick långsammare – kroppen behöver tid.
• Ett standardglas i timmen är ungefär vad kroppen klarar.
• Varannan vatten fungerar faktiskt.
• Intensivdrickande påverkar inte bara kvällen – utan även hälsan på lång sikt.

Glöm generna – därför håller vissa sig i form hela livet

Att hålla sig i form långt upp i åren handlar mindre om disciplin och mer om ett beslut som tas långt tidigare. De som fortsätter röra på sig efter 60 har

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Mest lästa i kategorin