En framgångsrik affärsängel i 70-årsåldern förde över 25,6 miljoner kronor till en utpressare, fördelat på närmare hundra transaktioner. Vi listar tre fall i närtid som visar på den ökade trenden utpressningsbrott mot rika.
Tre miljonärer utpressade – "Skickade namn på mina barnbarn"
Fallet prövas nu i Attunda tingsrätt, där en 31-årig man är huvudåtalad för grov utpressning. Det uppseendeväckande är inte bara summan, utan att flera storbanker lät pengarna passera utan att ingripa i tid.
Mönstret känns igen från vår bevakning. I förra veckan beskrev vi hur polisen kräver att bankerna skärper arbetet mot penningtvätt, med särskilt fokus på just företagskonton.
Offret förlitade sig på bankerna
Enligt åtalet vågade företagaren aldrig polisanmäla av rädsla för hot mot familjen, och hoppades i stället att bankernas system skulle stoppa flödet. Målsägande sade i tingsrätten enligt Di:
Han hotade mig, skickade namn på mina barnbarn och skrev att han
skulle kidnappa min fru. Jag har inte sovit ordentligt på ett och ett halvt år.
Swedbanks övervakning larmade när pengar nådde privatkonton, men reagerade inte när miljonerna slussades vidare via en sfär av aktiebolag. Flera av bolagen hade nyligen bytt styrelse, en känd varningssignal.
SEB frös till slut ett företagskonto och cirka 700 000 kronor efter att kunden och utpressaren låtit bli att svara på frågor om kundkännedom. Handelsbanken ställde frågor om vissa överföringar till målsägande, som ljög av rädsla, och nöjde sig med kundens förklaring. Totalt har omkring 1,5 miljoner kronor säkrats.
Samma miljö, annan utgång
Att kriminella nätverk pressar förmögna näringslivsprofiler är inte nytt. Hösten 2023 utsattes Joachim Kuylenstierna, då vd för börsnoterade Fastator, för krav på en påstådd skuld på 100 miljoner kronor.
Hot riktades mot honom och hans kollegor, och en kollegas villa i Nacka utsattes för ett brandattentat. Åtta personer åtalades och flera dömdes. Skillnaden mot Attunda-fallet är att hoten anmäldes och utreddes.
Våren 2025 stoppades dessutom ett planerat upplägg mot två näringslivsprofiler i Örebro, där tre män åtalades för förberedelse till grov utpressning på sju miljoner kronor. Där ingrep polisen innan någon betalning hann ske.
Företagskontot är den svaga punkten
Det gemensamma i de fall där pengar faktiskt rör sig är att kontrollen brister på företagssidan. Finanspolisen har sedan 2022 uppmanat bankerna att skärpa övervakningen av företagskonton, som anses lättare att tvätta pengar via.
Enligt Finanspolisens årsrapport 2025 innehöll omkring 15 procent av misstankerapporterna misstankar kopplade till företag, en andel myndigheten själv bedömer som låg i förhållande till risken.
Den kriminella ekonomin i Sverige omsätter minst 352 miljarder kronor per år, enligt ESO-rapporten ”Svarta siffror” från januari 2026.
PS analys: Vad det betyder för sparare och aktieägare
För den som äger bankaktier är bristerna en konkret sanktionsrisk. Länsförsäkringar Bank fick 90 miljoner kronor i sanktionsavgift för brister i transaktionsövervakningen. I februari inledde Finansinspektionen en ny granskning av Swedbank kring penningtvätt och kundkännedom.
Samtidigt slår de hårdare reglerna åt andra hållet och stänger konton för laglydiga kunder, något Realtid har granskat.
Systemen är kalibrerade för fel hot. De fångar små, avvikande överföringar på privatkonton men missar stora flöden genom bolagssfärer, trots tydliga signaler som täta styrelsebyten.
Så länge obalansen består är fler tillsynsärenden och sanktionsavgifter att vänta, vilket påverkar både bankernas kostnader och deras anseende.
Läs även: Handelskompisar i knipa – döms för bokföringsbrott
Läs även: Intellego: Bedrägerispecialist varnade inte om bedrägeri
