En försäkringstvist som avgjordes av en enda formulering i det finstilta. En 95-årig miljardär som hellre pratar om tur än talang. Och ett förslag som kan göra körkortet oanvändbart som legitimation.
Ett ord avgjorde 580 miljoner euro och en investerare som tackar slumpen
Veckans mest lästa på Dagens PS systertidningar Realtid och E55 spände från juridiska spetsfundigheter till vardagsekonomi.
Ett enda ord avgjorde 580 miljoner euro
Nord Stream AG krävde 580 miljoner euro av sina försäkringsgivare efter sprängningen av gasledningarna. Försäkringsbolagen Lloyd’s och Arch var de största motparterna.
High Court i London gav försäkringsbolagen rätt, och hela utgången hängde på ett enda ord i krigsundantagsklausulen: ”indirekt”.
Domare Clare Moulder fastslog att attacken inte behövde vara direkt beordrad av en stat. Det räckte med en indirekt koppling till kriget för att undantaget skulle slå till.
Professor Özlem Gürses, specialist på sjöfarts- och återförsäkringsrätt, konstaterade att hela tvisten i praktiken kokte ner till den formuleringen. Åtta bokstäver. 580 miljoner euro.
Buffett: ”Jag kan vara en av de tio mest tursamma”
Warren Buffett har byggt en förmögenhet på 147 miljarder dollar. Ändå tillskriver 95-åringen sin karriär i första hand tur.
”Av åtta miljarder människor kan jag vara en av de tio mest tursamma”, sa han i en CNBC-intervju. Resonemanget bygger på tanken att födelseomständigheterna väger tyngre än personlig ansträngning.
Hans far var börsmäklare, vilket gav honom tillgång till aktiemarknaden redan som elvaåring.
I år bröt Buffett med en lång tradition och exkluderade Bill & Melinda Gates Foundation från sin årliga aktieutdelning.
I stället gick 60 miljarder kronor till fyra familjenära stiftelser. Skälet: han beskrev Bill Gates kontakter med Jeffrey Epstein som ”motbjudande”.
120 miljonärer kräver högre skatt
Över 120 brittiska miljonärer kräver i ett öppet brev att premiärminister Andy Burnham höjer skatten för de rikaste. Bland undertecknarna finns fotbollslegendaren Gary Lineker, musikproducenten Brian Eno, manusförfattaren Richard Curtis och tidigare Greggs-chefen Ian Gregg.
Gruppen, organiserad av nätverket Patriotic Millionaires, förespråkar en förmögenhetsskatt på 2 procent på tillgångar över 10 miljoner pund.
Argumentet: en större del av de privata förmögenheterna bör gå till offentliga investeringar och minska de ekonomiska klyftorna.
Att miljonärer aktivt ber om att bli hårdare beskattade är ovanligt nog att det blev en av veckans mest lästa.
USA riskerar att förlora jordbrukstronen
Förra året exporterade USA jordbruksvaror för 171 miljarder dollar. Brasilien låg strax bakom på 169 miljarder.
Under första halvåret 2026 ökade Brasilien sina intäkter med 6 procent till rekordnivåer, och 2026 kan bli året då USA för första gången på över hundra år förlorar sin ledande position. Brasilien är redan störst på sojabönor, nötkött, fjäderfä och bomull.
Vändpunkten var Trumps handelskrig 2018. Kinas motåtgärder slog hårt mot amerikanska bönder, och sedan maj 2026 har Kina inte köpt en enda amerikansk sojböna – trots att handeln tidigare omsatte över 12 miljarder dollar om året.
Kontorsåtergången har ett pris
En Washington Post-analys visar att kontorsåtergången kostar anställda hundratals dollar i månaden i ökade utgifter för pendling, mat och förlorad tid.
Forskningen ger inget entydigt stöd för att kontorsnärvaro leder till högre produktivitet. Däremot visar en studie att chefer med starkare narcissistiska drag oftare driver på för fysisk närvaro – en slutsats som fått stort genomslag.
Frågan om vem kontorsplikten egentligen gynnar engagerar på båda sidor om Atlanten.
Britterna flyr värmen norrut
Brittiska bokningar till Sverige ökade med 57 procent jämfört med förra året, enligt Trivago. Norge noterade 55 procent.
Bakgrunden är att Storbritannien slog temperaturrekord i juni, Frankrike upplevde sin varmaste juni sedan mätningarna började och delar av Spanien nådde över 45 grader.
Booking.com rapporterar kraftigt ökade sökningar till Malmö, Lund och Tromsö. Det nordiska klimatet, länge betraktat som en nackdel, har blivit det starkaste försäljningsargumentet.
Körkortet kan sluta gälla som legitimation
Justitiedepartementet föreslår att ett nytt statligt identitetskort ska ersätta dagens ID-handlingar. I praktiken innebär det att körkortet slutar gälla som legitimation vid säker identifiering.
Skälet är att körkortet har för lång giltighetstid och att det inte krävs personlig inställelse vid förnyelse, vilket gör det sårbart för identitetsmissbruk.
Framöver godtas bara pass och det nya statliga identitetskortet. Förslaget väntas träda i kraft den 1 september 2029.
Postnumret avgör tryggheten på äldre dagar
Vilken vård och omsorg en person får som äldre beror i hög grad på var i landet hen bor. Enligt Socialstyrelsen har andelen personer över 80 med hemtjänst sjunkit från drygt 20 till omkring 16 procent mellan 2015 och 2025.
Andelen i särskilt boende minskade från nästan 13 till runt 9 procent. Över 7 100 personer med beslut om vård- och omsorgsboende har fått vänta längre än lagens tre månader.
Boverket rapporterar att 117 kommuner har underskott på äldreboenden, och antalet personer över 85 väntas öka med 180 000 fram till 2040. Gapet mellan behov och kapacitet växer.
Rekordår för fusionsinvesteringar
Privata investeringar i kärnfusion slog rekord 2025 med 4,48 miljarder dollar, en ökning på 69 procent. Drivkraften är AI-datacentrens skenande elbehov.
Helion Energy har tecknat ett bindande elköpsavtal med Microsoft om minst 50 megawatt till 2028. Commonwealth Fusion Systems har tagit in nära 3 miljarder dollar, med Nvidia, Google och Bill Gates bland investerarna.
Svenska Novatron, med rötterna på KTH, utlovar el till 40-60 öre per kilowattimme och planerar en anläggning i Stockholmsregionen senast 2029.
Runt 71 procent av fusionsbolagen räknar med att leverera kommersiell el under 2030-talet. Tekniken har aldrig haft så mycket kapital bakom sig. Frågan är om det räcker.
