Tyska arbetsgivare betalade 85,6 miljarder euro, motsvarande 952,5 miljarder kronor, för sjuka anställda under 2025, den högsta summan någonsin. Vi går igenom vad det kostar i Sverige och vilka partier som vill behålla det.
Företag betalar 952 miljarder för karensavdrag – "har inte råd"
Antalet karensdagar ökade från året innan. Då betalade arbetsgivare bara 81,2 miljarder euro, motsvarande 903,5 miljarder kronor.
I årets belopp ingår 72,5 miljarder euro, eller 806,7 miljarder kronor, i bruttolöner, redovisade av Arbetsmarknadsministeriet. Utöver det är det 13,1 miljarder, eller 145,7 miljarder kronor, i arbetsgivaravgifter som beräknats av institutet självt.
Nominellt har kostnaden mer än fördubblats på femton år.
Bakom beräkningen står Institut der deutschen Wirtschaft i Köln, som står arbetsgivarsidan nära, enligt Westdeutsche Zeitung. När IW förra året redovisade samma beräkning pekade man på stigande sjuktal, en åldrande arbetskraft och fler psykiatriska diagnoser, och varnade för enkla skuldbeläggningar.
Företagen har inte råd med frånvaron
Tyska arbetsgivare betalar sjuklön från dag ett, i upp till sex veckor per kalenderår för en och samma sjukdom.
Koalitionen mellan CDU/CSU och SPD beslutade i juli att kräva läkarintyg redan från första sjukdagen, mot fjärde dagen i dag, och att avskaffa sjukskrivning per telefon.
Förbundskansler Friedrich Merz kallade det ”ett hårt beslut” och sa samtidigt att företagen inte har råd med den konkurrensnackdel som långa frånvaroperioder medför, enligt Deutsches Ärzteblatt.
Arbetsmarknadsminister Bärbel Bas (SPD) uppger att partiet stoppade både karensdagar och sänkt sjuklön, som Union ville ha, och i gengäld motvilligt accepterade intygskravet.
Nu ifrågasätter hon beslutet offentligt, enligt Berliner Sonntagsblatt. CDU:s arbetstagarflygel svarade att det man beslutar gemensamt också bör företrädas gemensamt.
Så mycket är avdraget värt i Sverige
Det svenska karensavdraget är ett engångsavdrag på 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka, enligt riksdagen. Det infördes 2019.
Vad det är värt för arbetsgivarna framgår av vad ett avskaffande skulle kosta.
Enligt beräkningar som socialförsäkringsministern redovisat i riksdagen ökar arbetsgivarnas sjuklönekostnader direkt med omkring 14 miljarder kronor, en ökning med 38 procent. De kan dessutom öka med upp till 10 miljarder till när beteendeeffekter räknas in. Underlaget är den arbetsgrupp på Socialdepartementet som tog fram Ds 2023:33.
Siffrorna redovisades av socialförsäkringsministern i riksdagen. Kostnaden blir dock högre enligt Svenskt Näringslivs beräkning på 21 till 42 miljarder kronor för 2026, eftersom de även räknar in kostnaden för att ersätta frånvarande personal. Socialdemokraterna hänvisar givetvis till det lägre talet från riksdagens utredningstjänst.
Riksdagen sa senast nej den 16 april, när kammaren avslog samtliga motioner i frågan, enligt riksdagen. S, V och MP vill avskaffa avdraget, medan Tidöpartierna och C säger nej.
Läs även: Kakaopriset har halverats – därför blir chokladen inte billigare
Läs även: Arméchef förfalskade kvitton för 83 000 kronor – så gick det till
