Rustad för kris? Så mycket mat behöver du

Tar tid bygga lager

Nu ser man att hotbilden stärkts och att det samtidigt tar 4 till 5 år, enligt Lantmännen, att bygga upp ett lager som klarar tre månaders behov.

Ingrid Peterson vill ha beredskapslager som fylls även med varor för jordbruket – sådant som mineralgödsel, växtskyddsmedel och utsäde i form av frön, groddar eller rotknölar.

Ändå är det så att om det blir kris och krig får vi ställa in oss på att äta både mindre och sämre.

Vid presentationen av utredningen lyfte Peterson fram en bok med 123 recept från Finland på mat i krigstid som baserades på ganska enkla råvaror.

Äter mer – producerar mindre

Rent konkret är det Jordbruksverket som följer vår beredskap och för statistik över hur vi ligger till när det gäller självförsörjning.

I dess statistik kan man exempelvis jämföra situationen idag med när Sverige gick med i EU 1995.

Mindre av det mesta

Då producerade vi ägg och spannmål så att vi klarade oss och det gör vi även i dag. Nästan allt annat har vi blivit sämre på.

Ett skäl är förändrade kostvanor. När vi gick med i EU 1995 åt en genomsnittlig svensk 68 kilo kött per år.

I dag stoppar vi i oss 80 kilo per person.

Det är en av förklaringarna till att vi som ny EU-medlem producerade 90 procent av allt nötkött vi åt, mot 56 procent i dag.

1995 producerade vi, exempelvis, även mer fågelkött än vad vi faktiskt åt. I dag producerar vi 73 procent av det fågelkött vi konsumerar.

”Klarar en kris”

Vi skulle klara en kris, enligt Johan Loberg som är beredskapshandläggare på Jordbruksverket.

”Det skulle finnas tillräckligt med energi så att ingen skulle behöva svälta. Vi har väldigt mycket spannmål och det är ett bra livsmedel som kan täcka energibehovet hos befolkningen under en kristid. Men vi skulle absolut inte kunna äta den mängden kött vi äter i dag”, konstaterar Loberg hos GP.

Lägre volymer

Det skulle bli brist på kött men även på frukt och grönt vid en avspärrning.

”Det beror väldigt mycket på scenariot. Det som initialt skulle hända är att folk inte skulle kunna äta det de normalt äter”, säger Johan Loberg.

”Allt beror på vilken årstid det inträffar, men på vintern skulle det bli brist på importerade frukt och grönsaker. Vi skulle få nöja oss med svenska frukter och grönsaker som går att lagra. Och volymerna skulle ju sjunka, helt klart”, konstaterar han.

Läs mer:

Det ska hjälpa oss om kriget kommer. Dagens PS

Trots EU-krav: Sverige saknar beredskap. Dagens PS