Sveriges tio största pågående byggprojekt kostar 710,1 miljarder kronor i dagens penningvärde, och för två av dem saknas redan 46 miljarder.
Notorna skenar på Sveriges största byggen – 46 miljarder saknas
Offentliga byggherrar står för 645,1 miljarder kronor, mer än nio av tio kronor, medan de enda privata projekten, två stålverk i Norrbotten, kostar sammanlagt 65 miljarder.
För Stockholms nya tunnelbana saknas 22,9 miljarder kronor och för Norrbotniabanan 23,1 miljarder, och om Västlänken i Göteborg landar på 71 miljarder blir notan 21,1 miljarder högre än Trafikverkets officiella prognos.
| # | Projekt | Byggherre och finansiär | Miljarder kronor, dagens penningvärde | Klart |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Stamnätet, tioårsplan med bland annat NordSyd | Svenska kraftnät | 215 | Löpande till mitten av 2030-talet |
| 2 | Ostlänken, Järna–Linköping | Trafikverket | 104,1 | Södertälje–Norrköping omkring 2035 |
| 3 | Nya tunnelbanan i Stockholm | Region Stockholm, staten och fyra kommuner | 99,8 | 2032–2037 |
| 4 | E4 Förbifart Stockholm | Trafikverket | 63,5 | 2030, första delen 6 december 2026 |
| 5 | Norrbotniabanan, Umeå–Luleå | Trafikverket | 62,8 | Umeå–Skellefteå 2036 |
| 6 | Stålverket i Luleå | SSAB, byggs av Peab och NCC | 50 | Slutet av 2029 |
| 7 | Västlänken, Göteborg | Trafikverket, betalas av staten och regionen | 49,9 | Mål 2030 |
| 8 | Anstalter och häkten, störst i Trelleborg | Specialfastigheter för Kriminalvården | 30 | Trelleborg i början av 2030-talet |
| 9 | Tvärförbindelse Södertörn | Trafikverket | 20 | 2033 |
| 10 | Stålverket i Boden | Stegra, ny ägargrupp ledd av Wallenberg Investments | 15 | Tidplanen ses över |
| Totalt | 710,1 |
Trafikverkets prognoser är omräknade till dagens penningvärde med SCB:s konsumentprisindex för september 2026. Ostlänken, Norrbotniabanan och Västlänken är omräknade från 2025 års priser och Förbifarten från 2021 års, vilket lyfter Förbifarten från 51,5 till 63,5 miljarder. Tunnelbanan redovisas i löpande priser och övriga projekt enligt byggherrarnas senaste prognoser. Luckorna för tunnelbanan och Norrbotniabanan anges som byggherrarna redovisar dem. Konsumentprisindex har stigit långsammare än byggpriserna, så summan är lågt räknad. Stegra räknas med den nya finansieringen på drygt 15 miljarder, eftersom bolaget inte har redovisat någon totalbudget i år.
46 miljarder saknas i Stockholm och Norrland
För tunnelbanan sprack kalkylen på mindre än ett år. I december 2025 enades staten, Region Stockholm och kommunerna om att skjuta till mer pengar, och regeringen beskrev då utbyggnaden som finansierad.
I september kom regionens nya prognos på 99,8 miljarder kronor, 22,9 miljarder mer än parterna kom överens om, och linjerna till Nacka och Söderort försenas från 2030 till 2032.
”Det här är ett haveri”, sa Carl Bergkvist, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare, till SvD i oktober när han krävde en oberoende granskning. Han jämförde med Nya Karolinska och sa att ”enbart finansieringsgapet för tunnelbanan är större än hela byggkostnaden för Nya Karolinska, som var 18,5 miljarder kronor”.
Regionen förklarar fördyringen främst med att bygget tar längre tid än beräknat och i andra hand med att byggpriserna stiger snabbare än konsumentpriserna. Vem som ska betala är inte klart, och ”ingen ny finansiering eller nya tidplaner är beslutade ännu”, skrev tunnelbaneförvaltningen när prognosen kom.
Först får Barkarbyprojektet slut på pengarna, enligt förvaltningschefen Per Ling-Vannerus. ”Där saknas 2,5 miljarder och delar av det behöver komma in redan till årsskiftet”, sa han i september till lokaltidningen Mitt i.
Norrbotniabanan beräknas kosta 62,8 miljarder kronor, men pengarna räcker inte till den sista etappen mellan Skellefteå och Luleå. Regeringens infrastrukturplan avsätter 14,5 miljarder kronor till en sträcka som enligt Trafikverkets beräkning kostar 37,6 miljarder i 2025 års priser, en lucka på 23,1 miljarder.
I juli gav regeringen Trafikverket i uppdrag att pressa kostnaderna, eftersom de enligt regeringen har stigit kraftigt, och från 2027 ska Trafikverket varje år redovisa vad etappen bedöms kosta.
Västlänken kan kosta 71 miljarder
Västlänken beräknades ursprungligen kosta 20 miljarder kronor i 2009 års priser, vilket motsvarar 28,2 miljarder i dag räknat med konsumentprisindex. Trafikverkets officiella prognos är 49,3 miljarder i 2025 års priser, eller 49,9 miljarder i dagens penningvärde. I april rapporterade TT att notan enligt den senaste prognosen beräknas landa på 71 miljarder.
Frågan om vem som ska betala har redan lett till strid. Trafikverket ville förlänga trängselskatten i Göteborg till 2044 för att betala halva fördyringen, men lokala politiker protesterade. Regeringen sa nej till förlängningen och sköt i april i stället till 7,6 miljarder kronor.
Den 15 december ska Trafikverket redovisa för regeringen vad Västlänken nu beräknas kosta, och då avgörs om prognosen på 71 miljarder blir officiell. Senast i juni 2027 ska Trafikverket och berörda parter vara överens om hur resten av fördyringen ska finansieras.
