Efter köpet upptäckte Coop att var fjärde butik man köpt låg intill en man redan ägde. I dag är en fjärdedel nedlagda i Coops största fiasko.
I hård konkurrens: Coops största svenska fiasko
2019 tog Coop över Netto-butikerna i Sverige och köpte den kedja Ica tidigare dragit sig ur.
Ica hade varit hälften-ägare men såg efter ett tag inte potentialen utan lämnade. Kvar blev danska Salling Group, som snabbt såg till att få kontraktet underskrivet när Coop chockade och köpte kedjan.
1 juli 2019 tog man över vad som väl kan ses som ett av svensk dagligvaruhandels mest ogenomtänkta förvärv någonsin. För 2,4 miljarder kronor blev 162 butiker och 121 fastigheter Coops.
Coop: Chefskarusellen snurrar vidare. Dagens PS
Var fjärde ny butik granne med en gammal
En uppmärksammad kartläggning som Market och Dagligvarunytt gjorde kort efter övertagandet visade att Netto och Coop hade butiker inom mindre än en kilometer från varandra på 43 av 162 platser.
På flera orter var avståndet mellan den Coop-butik man redan ägde och den Netto-butik man köpt så litet som 100 meter.
”Coop ägde plötsligt två butiker intill eller mycket nära varandra och det fungerade inte heller”, säger Ulf Johansson vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, hos Di.
Eftertankens kranka blekhet?
Det höll förstås inte. Det insåg man snart och lanserade, möjligen något desperat, nästa lågprisprofil, X:tra-butikerna.
”Vi ska ha 32 butiker i X:-tra-formatet innan sommaren och 70 innan året är slut och det formatet tror jag mycket på”, sade Marie Nygren, då vd för Coop Sverige när jag intervjuade henne 2022.
Då berättade hon också om sin start inom kooperationen en gång i tiden.
”Jag började som trainee och då var linjen att man skulle hamna på en post som Domus-chef”, berättade Nygren.
”Dagen efter att jag börjat som trainee stod det på löpsedlarna att Domus-varuhusen skulle läggas ned.”
Det kan ha varit ett omen.
Blodapelsinens grymma död – och rysstekens. Dagens PS
Nästan var fjärde butik borta
Av de 162 Netto-butiker man tog över har 37 stycken, 22,8 procent, försvunnit.
”Det måste vara ett hårt ekonomiskt slag att så många butiker försvunnit. Det tyder på en bristande analys vid köpet eller att driften har varit svårare än vad man tänkt sig”, säger Ulf Johansson hos Di.
Kanske skulle Coop ha funderat lite på varför de danska ägarnas, Salling Group, var så ivriga att sälja Netto-kedjan?
Ica, som ägde 50 procent av Netto då, var med om att etablera första butiken i Trelleborg men tvingade sedan sin partner att öppna butiker i lägen som inte störde Icas egna butiker – alltså en strategi tvärs emot den Coop valde.
Rikaste finansmannen stämmer sin egen advokat. Dagens PS
Lyftet blev en kvarnsten
Sedan köpet har – på de sju år som gått – inte bara stängt 37 butiker utan dessutom konverterat 54 butiker två gånger, först från Netto till Coop och sedan till Xtra.
”Coop var ute efter nya affärslägen när de köpte Netto, men många av butikerna hade inga ’Coop-lägen’. Coop var antingen tvungna att stänga butiker eller skapa något annat för att försöka behålla kunderna som handlade hos Netto”, konstaterar Ulf Johansson.
De 70 Xtra-butiker Marie Nygren trodde på vid utgången av 2022 är i dag 58, av vilka 54 tidigare varit Netto/Coop-butiker.
Sammanfattningen? Netto-kedjan blev inget lyft för Coop utan en ny kvarnsten om halsen.
Några vinnare? Definitivt. Salling Group blev av med nyss nämnda kvarnsten och Ica fick se vad som en gång varit dess största konkurrent ta ännu ett steg mot titeln ”Sveriges mest misskötta varumärke”.
Det kan vara det sämsta Netto-resultat svenskt näringsliv har skådat.
Strid om trosor avgjord i hovrätten: ”Vi är mycket förvånade”. Dagens PS
