Svensk beredskap handlar ofta om skyddsrum, dricksvatten och Jas-plan. Här är forskaren som tycker det borde handla mer om hästskit.
Forskare: "För lite hästskit i svensk beredskap"

Det finns en viktig beredskapsfråga på de svenska åkrarna och i djurstallen. Det handlar rent konkret om fosfor.
Helena Aronsson, forskare vid SLU i växtnärings-hushållning, ser det som en viktig beredskapsfråga.
”Djurens gödsel är en resurs som vi inte utnyttjar fullt ut. Om vi kan använda fosforn i djurgödseln bättre skulle vi kunna minska överskottet på åkrarna, minska behovet av att tillföra mineralgödsel och minska miljöpåverkan”, konstaterar hon.
”Vi skulle få en tryggare livsmedelsförsörjning och bli mindre beroende av omvärlden.”
”För dyrt”: Finland slutar importera från Ryssland. Dagens PS
För mycket här – för lite där
Nu har Helena Aronsson och hennes team vid SLU undersökt hur fosfor i stallgödsel bättre kan tas tillvara.
Arbetet har skett i samarbete med forskningsinstitutet Rise och Baltic Waters.
Det är egentligen en paradox de ägnat sig åt. Det svenska jordbruket har specialiserats och gårdarna blivit färre men större. På samma sätt har djurhållningen koncentrerats till specifika regioner.
Då djurgårdarna används foder med fosfor och det ger, i andra änden i dubbel bemärkelse, ett överskott av fosfor i stallgödseln.
Samtidigt tvingas växtodlande gårdar i andra delar av Sverige köpa importerad mineralgödsel.
Direkt koppling till övergödning
”Överskottet av fosfor leder till att markerna blir övermättade, vilket ökar risken för fosforläckage. Det leder till övergödning av sjöar och vattendrag, exempelvis Östersjön, säger Helena Aronsson.
Parterna i projektet har samarbetet med en lantbrukarägd biogasanläggning i Kalmar, som samlar in stallgödsel från 16 närliggande gårdar.
Biogasanläggningen tillverkar biogas av stallgödseln och skickar sedan tillbaka rötresterna till bönderna.
Genom att köra rötresterna genom en så kallad dekantercentrifug fick forskarna ut två olika produkter: en blaskig, kväverik vätska och en kompostliknande, torrare och fosforrik blandning.
”Jordbrukarna ligger på gränsen till för mycket fosfor, men vill gärna ha kvävet. Nu fick de tillbaka ett gödselmedel som har bättre sammansättning av kväve i förhållande till fosforn och som tränger ner i jorden ännu bättre”, konstaterar Helena Aronsson.
Den torrare fosforrika fraktionen är enligt Helena Aronsson lättare att transportera. I projektet visade forskarna i scenarier med gödslingsplaner för gårdar att 65 procent av den torra fraktionen skulle kunna göra nytta som fosforgödselmedel.
Gödslar med drönare: ”Någon måste vara först”. Dagens PS

Kan ersätta importen fullt ut
Med vidareförädling skulle den kunna ersätta all importerad mineralgödsel i regioner som Mälardalen och Skåne.
”Biogasanläggningarna skulle kunna fungera som noder där anpassade gödselmedel tas fram för att gå tillbaka till åkermarken i bättre versioner. Tekniken är inte jättesvår, det går ganska lätt att separera fosfor, och behovet och vinsterna för samhället finns”, konstaterar Helena Aronsson.
Nu vill hon se ett gensvar från politiker och samhälle.
”Det är samhället som har att tjäna på detta. Om politikerna menar allvar med resurshushållning, beredskap och miljö krävs det politisk kraft och ekonomiska styrmedel. Det kommer inte att hända av sig själv,” påpekar Aronsson.
Det vill även Stiftelsen Lantbruksforskning som varit ett fokusnav i satsningen och som nu vill se resultaten omvandlas till fortsatta studier och förverkligande.
Ny stor studie: ”Påverkar liv och ekosystem”. Dagens PS






