Nu slår banken i Norge larm om gig-ekonomins baksida — social dumpning i nordiskt matbud. ”Får det inte att gå ihop.”
Bank avslöjar miljonlöner till Foodora-bud
”Vi såg flera bud med intäkter i Bergen-området. Ett bud från Foodora drog in över tre miljoner kronor”, berättar Karolina Marring på Sparbanken Norges i Bergen för norska Bergens Tidende.
Banken har en avdelning som kartlägger ekonomisk brottslighet och under utredningarna som gjordes 2025 fann man misstänkt höga löner bland flera matleveransarbetare.
Detta bekräftar Sparebanken Norges ansvariga för undersökningarna även för norska Bergensavisen, skriver Nettavisen.no.
Läs också: Kammarrättens dom en ”total chock” för gigbranschen Realtid
Orimlig lön per dag – ”går inte ihop”
Om uppgifterna hade varit korrekta skulle det betyda att matbuden i Norge har en genomsnittlig dagslön på 8 000 norska kronor, vilket givetvis inte stämmer.
På sin höjd kan matbuden dra in 1 500 till 1 600 norska kronor om det är en bra dag, men inte mer än så. Det säger Espen Utne Landgraff, facklig representant för Wolts matleveranser i Oslo, till Bergensavisen.
”Vi får det inte att gå ihop. Det finns bara 24 timmar på ett dygn. Det finns en gräns för hur mycket ett enda bud kan tjäna”, säger Karolina Marring på Sparbanken Norge i Bergen till Bergens Tidende och tillägger att det väcker oro för att flera personer jobbar som matbud men under en och samma identitet.
Trots att flera av matbuden haft höga inkomster från Wolt och Foodora finns inga indikationer på att pengarna från deras bankkonton gått till vanliga utgifter som matvaror och boendekostnader. Det finns tecken på att ett annat bankkonto har använts för det.
Så går den sociala dumpningen till
Där till har flera personer och företag varit folkbokförda på samma adress, samtidigt visar utredningar att det skulle vara omöjligt att ha så många boende på dessa enskilda adresser.
Kort har även använts till konton i andra länder, och pengar har satts in regelbundet på konton vilket tyder på att matbuden gått i skytteltrafik, enligt utredningen.
”Vi är oroade över om kontot har lånats ut till andra, och om kontoinnehavaren vet att kontot används. Som Økokrim och polisen tidigare har sagt är Bank-ID och bankkonton en ny handelsvara för kriminella”, säger Marring och förklarar att det inte är matbuden i sig som är de fula fiskarna i sammanhanget. Misstanken är att det hela är organiserat av kriminella aktörer.
Banken går inte i detalj på hur man gått vidare med de graverande uppgifterna, men banken har skyldighet att rapportera misstänkta transaktioner enligt penningtvättslagen, vilket också Karolina Marring framhåller i artikeln.
Matbuden: Vi har inte råd att äta själva
Arbetsvillkoren hos Wolt och Foodora har uppmärksammats i en rad olika sammanhang. En del matbud har berättat om hur de levererar mat till hushåll men har så knapphändig löner själva att de inte har råd att äta. Foodora har i dag kollektivavtal tecknade för sina moped- och cykelbud och har också sett sina löner höjas något.
EU har antagit ett direktiv för att motverka social dumpning i gig-ekonomin och att arbetsgivare för digitala plattformar gömmer sig bakom argument som att arbetstagarna är självständiga uppdragstagare snarare än anställda för att smita undan sitt ansvar för arbetsvillkoren. För de som jobbar för dessa plattformar lyser minimilönerna med sin frånvaro och trygghet som sjukpenning och pensioner utholkas.
Gjorde affärer med häktad ekobrottsling
Det har tidigare avslöjats i Sverige att mat-apparna Uber Eats och Wolt använt mellanhänder för sina cykelbud i Stockholm för att slippa arbetsgivaransvar. Bakom Evolveras, det företag som Wolt då anlitade, stod en misstänkt grov ekonomisk brottsling. Hans företag fick fortsätta administrera löner och skatteinbetalningar åt Wolt, trots att mannen satt häktad. Senare, efter uppmärksamhet från Breakit, bröt Wolt samarbetat med företaget.
Läs även: Foodora ändrade sig efter kritik DagensPS
Missa inte: Foodoras anställda: ”Vi jobbar i 35 graders hetta” DagensPS
