Dagens PS

Arkitekter sparade 1 000 timmar med AI – omöjligt i Sverige

AI-Bob och
Petter Wallberg, medgrundare till AI-BOB beskriver hur prestigeprojektet med arkitektbyrån OMA aldrig hade kunnat genomföras i Sverige. Intresset för effektivisering är får lågt då man säljer timmar säger Wallberg. Foto: OMA/Ai-bob

Stockholmsbolaget AI-BOB har flyttat över 1 000 arbetstimmar från regelgranskning till design hos den holländska stjärnbyrån OMA. Samma affär hade inte gått att göra i Sverige, säger medgrundaren Petter Wallberg. Här tjänar hela byggbranschen pengar per timme.

Idag visade AI-BOB och OMA, arkitektkontoret där Rem Koolhaas är en av grundarna, resultatet av åtta månaders samarbete i Eindhoven. Projektet VDMA är en ombyggnad på 90 000 kvadratmeter med 570 lägenheter fördelade på 38 våningar.

Tidigare krävde varje designändring flera dagars regeladministration innan den kunde lämnas in. Nu tar det under en dag. AI-BOB räknar ut vilka rum som hör till vilken lägenhet, ritar in areorna och fyller i över 65 000 datafält varje gång arkitekterna gör en delleverans ändras något i modellen.

Tar inte ens en dag

”De itererade fasadvarianter väldigt sent i projektet. Tidigare hade det kostat flera dagar av ytterligare granskning. Nu kunde de bli kreativt fria och skapa det som var bäst för projektet” säger Petter Wallberg, medgrundare och försäljningschef på AI-BOB, till Dagens PS.

Räknat på ett arvode på 2 000 till 3 000 kronor i timmen motsvarar de 1 000 timmarna två till tre miljoner kronor. Men det är inte där den stora vinsten ligger, enligt Wallberg.

”Det kostar egentligen ingenting med timmar på design. Det är när saker blir fel som det kostar.”

Svensk timdebitering straffar hela byggbranschen

Det är här friktionen finns. OMA tar betalt per kvadratmeter, vilket enligt Wallberg är norm i Nederländerna. Byrån får lika mycket oavsett hur många timmar som går åt.

I Sverige köper fastighetsprojekt i regel timmar av arkitekter, konsulter och ingenjörer. Den som jobbar snabbare fakturerar mindre.

”OMA skulle inte kunna genomföra det de har gjort med oss i Sverige. Här tjänar man pengar per timme och då finns det inte ekonomiska incitament till att arbeta fort.”, säger Petter Wallberg.

”Vi skulle trasa sönder hela projektekonomin om vi automatiserade bort 1 000 timmar i ett svenskt projekt.”

Större intresse för effektivisering utomlands

Konsekvensen är att AI-BOB i dag ser mer intresse utanför Sverige än hemma. Wallberg lägger ansvaret på upphandlingarna snarare än på de enskilda bolagen.

Bilden bekräftas av Hifabs rapport från december, där 70 procent av fastighetsbolagen använder AI i begränsad utsträckning och branschen beskrivs ha svaga incitament att digitalisera.

”Det är inte arkitekter eller ingenjörer som bestämmer affärsmodellen. Arkitekterna vi jobbar med vill verkligen det här, men de vet inte hur de ska få ihop det.”

Han vill att staten går före. ”Det är våra skattepengar. Jag tycker att staten ska gå i bräschen för det här.”

Var fjärde krona går till fel

Bakgrunden är kostnaden för byggfel. Enligt Wallberg går ungefär var fjärde krona i ett svenskt byggprojekt till att rätta fel, och 70 procent av felen uppstår redan på ritbordet.

I tidigare intervju med Dagens PS har Elin Mårtensson beskrivit hur AI kan spara enorma summor på byggfel som kostar Sverige 111 miljarder om året. Foto: Dagens PS

AI-BOB:s vd Elin Mårtensson har tidigare satt prislappen till 111 miljarder kronor om året, vilket motsvarar 3 500 kronor i sekunden.

”Vi accepterar, vi till och med budgeterar för att det går åt helsike i byggprojekt. Det gör man inte i andra branscher”, säger Petter Wallberg.

”Vi har inte fått färre byggfel sedan 90-talet. Den digitala revolutionen har inte påverkat oss alls om man bara tittar på felen.”

För bostadsköpare märks det i nyproducerade lägenheter med fuktskador, där anmälningarna ökade kraftigt fram till 2024.

Flygplatsen med 550 000 fel

Wallbergs favoritexempel är Berlins nya storflygplats BER. Vid besiktningen visade det sig att brandskyddet var feltänkt. Röken skulle ledas ut genom källaren. En djupare granskning hittade 550 000 fel. Budgeten växte från 2,8 miljarder euro till över 7 miljarder och flygplatsen öppnade nio år försenad.

”Regelverken fanns från första dagen. De lyckades bara inte koppla regelverken till resultatet. Det är så många saker att hålla koll på”, säger Wallberg.

Han ser samma risk när Europa nu ska rusta upp försvaret. ”Det slängs pengar, men vi har inte processer för att hantera den här komplexiteten.”

Hellre långsamt än fel

AI-BOB grundades 2024 av Elin Mårtensson, Petter Wallberg, Rickard Svedenmark och Olle Eriksson. I februari 2025 tog bolaget in 23 miljoner kronor från bland andra CapitalT och Fund F.

Wallberg beskriver AI-BOB som en revisionslogg snarare än en snabb AI-lösning.

”Allt måste vara deterministiskt. Vi skyndar hellre långsamt än för snabbt, för det kostar så mycket om det blir fel i ett byggprojekt. Det är inte snabbheten man hämtar in på, utan korrektheten.”

OMA rullar nu ut verktyget i fler projekt. Byråns managing partner David Gianotten konstaterar i pressmeddelandet att en växande del av arkitektarbetet i dag inte är design utan verifiering.

Petter Wallberg ser en rekryteringsfördel för byråer som får bort administrationen, i linje med bilden att AI ersätter arbetsuppgifter snarare än yrken.

”Kan folk få designa i stället för att sitta med administrativa uppgifter, så blir de väldigt glada.”

Mest lästa i kategorin