Dagens PS

Chefsekonomen: AI tar inte jobben – ännu: "Vi är i bankomatfasen"

Två bankomater. Vi befinner oss närmare bankomatfasen än mobilbankfasen, säger chefsekonomen om AI.
Vi befinner oss närmare bankomatfasen än mobilbankfasen, säger chefsekonomen om AI (Foto: Fredrik Sandberg/TT)

AI skulle slå ut stora delar av arbetsmarknaden. Så lät varningarna när ChatGPT slog igenom. Nästan fyra år senare pekar Vanguards chefsekonom på en annan utveckling – och jämför dagens AI med 1980-talets bankomater.

När bankomaterna började breda ut sig på 1980-talet låg slutsatsen nära till hands: snart behövs inga banktjänstemän längre.

Så blev det inte riktigt.

Visst minskade behovet av personal för vissa rutinuppgifter. Men bankomaterna gjorde också bankkontoren billigare att driva, vilket gjorde att fler kunde öppnas.

Resultatet blev att antalet banktjänstemän i USA höll sig förhållandevis stabilt från 1980 fram till omkring 2010.

Den utvecklingen använder Adam Schickling, chefsekonom på Vanguard, för att beskriva AI.

”AI kan i slutändan komma att förändra arbetsmarknaden, precis som mobilbanken förändrade banksektorn. Men det vi ser i dag tyder på att vi fortfarande befinner oss närmare bankomatfasen än mobilbankfasen”, skriver han

Missa inte: Träder i kraft på tisdag: 800 000 kronor i böter – per samtal. Dagens PS

Bankomaten tog uppgifter – inte hela jobbet

Bankomaten ersatte delar av jobbet, men inte jobbet i sig.

I stället förändrades innehållet. Banker började anställa fler lånehandläggare, kreditanalytiker, privatrådgivare och specialister inom bland annat bedrägerier och risk.

Den stora smällen kom först senare.

När mobilbanken slog igenom behövde kunderna inte längre gå till ett bankkontor för många vardagliga ärenden. Då automatiserades inte bara en enskild uppgift – en stor del av själva bankbesöket försvann.

I Sverige saknar idag mer än var åttonde kommun ett eget bankkontor och bara under de tre senaste åren har 30 fysiska kontor försvunnit i landet. 

AI har ännu inte nått mobilbankfasen

Schicklings poäng är att dagens AI fortfarande mer liknar bankomaten än mobilbanken.

Stora språkmodeller kan redan automatisera en rad arbetsuppgifter och göra anställda mer produktiva. Men arbetslivet har ännu inte byggts om från grunden runt tekniken.

Och det märks på arbetsmarknaden.

Sedan ChatGPT lanserades i slutet av 2022 har yrken med hög exponering mot AI, enligt Schickling, inte drabbats av några breda sysselsättningsras. Jobbtillväxten har i stort hållit jämna steg med – eller varit högre än – i mindre AI-exponerade yrken.

Uppsägningarna är dessutom fortsatt få. Rekryteringen har visserligen bromsat in, men det gäller brett och inte främst de yrken där AI används mest.

Läs även: Många sparar för mycket – experten: Använd pengarna nu. Dagens PS

Det stora skiftet kan fortfarande komma

Det betyder förstås inte att jobben är säkra för alltid.

Historien från bankvärlden visar snarare att den stora förändringen kan komma när tekniken kombineras med nya arbetssätt, affärsmodeller och organisationer.

AI kan alltså fortfarande förändra arbetsmarknaden, rejält.

Men enligt Schickling är vi inte där än.

Vi befinner oss fortfarande närmare bankomatfasen än mobilbankfasen.

Läs också: Omtalade vd:n: ChatGPT hjälpte mig att få in 140 miljarder. Realtid

Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Mest lästa i kategorin

Digitalisering & AI

Starta bolag på en eftermiddag: med AI som vd, ekonomichef och admin

07 aug. 2026