Uppemot 4,2 miljarder euro ligger på tyska bankkonton som ägarna inte hört av sig om på åratal. Ett förslag i förbundsdagen vill registrera kontona efter tio år och flytta pengarna till en socialfond, med full återbetalning till den som dyker upp.
47 miljarder från inaktiva konton ska arbeta för samhället - inte för bankerna

I Tyskland vill man att samhället ska ta del av de inaktiva förmögenheterna som ligger hos bankerna. I Sverige är det bankerna själva som tjänar på det eftersom det finns varken register eller fond.
Efter tio år avgör banken själv vad som händer vad som händer med pengarna.
Belgien lät glömda sparpengar tillfalla staten från den 1 september. Tyskland väljer nu alltså en annan väg, där pengarna ska arbeta för samhället utan att ägaren förlorar dem.
Sverige har fortfarande inget svar alls.
Tio år utan kontakt, sedan till fonden
De gröna i förbundsdagen kräver att regeringen lägger fram en lag om så kallade nachrichtenlose Konten, konton där banken trots upprepade och dokumenterade försök inte lyckats nå ägaren. Gränsen sätts vid tio år från senaste kontakt. Om ägaren bevisligen är död och inga arvingar går att hitta räcker tre år.
Bankerna ska anmäla kontona till ett offentligt och sökbart register hos den tyska justitiemyndigheten Bundesamt für Justiz. Hittas ingen ägare förs pengarna till en Social Impact Fonds som investerar i sociala företag, ideella organisationer och välfärdsprojekt. Konton under 100 euro, cirka 1 100 kronor, kan undantas.
Äganderätten följer med. Fonden tar över bankens skuld till kontohavaren och ska betala ut hela beloppet när som helst, digitalt och utan avgift. Minst 20 procent av kapitalet ska hållas i reserv för sådana krav.
”Vi lägger fram en pragmatisk kompletterande väg för att stärka social sammanhållning och innovation, helt utan att belasta statsbudgeten”, säger Katharina Beck, finanspolitisk talesperson för De gröna, enligt nyhetsbyrån dpa.
Bankerna bokför pengarna som vinst efter 30 år
Beloppet 4,2 miljarder euro, cirka 47 miljarder kronor, kommer från en utredning beställd av det tyska forskningsministeriet. Förbundet för tyska arvsutredare uppskattar summan till upp till 9 miljarder euro.
Tyskland saknar lagstiftning på området och är enligt motionen ensamt om det bland G7-länderna. Efter omkring 30 år bokför bankerna pengarna som intäkt och skattar för dem som vinst, trots att kundens fordran formellt finns kvar. Arvingar har i praktiken små möjligheter att hitta konton de inte känner till.
”För kreditinstituten är kundernas äganderätt högsta prioritet”, uppgav branschorganisationen Deutsche Kreditwirtschaft när ZDF granskade frågan i maj.
Tyskarna har redan bestämt sig. I en forsa-mätning från februari vill 86 procent att pengarna går till en oberoende socialfond, 8 procent vill att staten tar dem och 2 procent vill att bankerna behåller dem.
Regeringen har lovat men inte levererat
De gröna sitter i opposition, men riktningen är utstakad sedan tidigare. CDU/CSU och SPD skrev in en fond för sociala innovationer, finansierad med pengar från glömda konton, i koalitionsavtalet 2025.
Förbundsrådet lade fram ett färdigt lagförslag om ett centralt register i augusti samma år. Förbundskansler Friedrich Merz driver parallellt en reform som ska få tyskarnas pensionssparande att arbeta på kapitalmarknaden.
Det tyska finansministeriet svarade så sent som i juni att förslaget ”fortfarande är under utarbetande” och att varken tidplan eller innehåll går att ange. Motionen kräver ett lagförslag under mandatperioden, ikraftträdande 18 månader efter att lagen kungjorts och ytterligare två års frist för konton som redan passerat tioårsgränsen.
Modellen är hämtad från Storbritannien. En lag från 2008 låter deltagande banker föra över pengar från konton som varit orörda i 15 år till en särskild Reclaim Fund, där rätten att kräva tillbaka dem består. Vid utgången av 2019 hade 6,8 procent av de överförda medlen krävts tillbaka, enligt motionen.
Belgien tar pengarna efter fem år
Belgien gick betydligt hårdare fram. Sedan den 1 september räknas ett konto som sovande efter fem år utan kontakt, och pengarna går till staten via deposito- och konsignationskassan. Tiden att kräva tillbaka dem kortades från 30 år till fem.
Saldon under 250 euro tillfaller statskassan direkt. Den belgiska regeringen räknar med 477 miljoner euro i intäkter bara i år. Det tyska förslaget ger dubbelt så lång tid innan kontot anses övergivet, och rätten till pengarna upphör aldrig.
Sverige låter banken bestämma
Svenska hushåll hade 2 078 miljarder kronor på sparkonton utan bindningstid i mars 2025. Hur mycket av det som ligger orört vet ingen. Pengar på ett konto är en fordran på banken, och fordran preskriberas efter tio år enligt preskriptionslagen. En insättning eller ett uttag räcker för att kontot ska räknas som rört och tioårsklockan börja om.
Vad som händer efter tio år avgör banken själv. När SVT granskade frågan 2017 bekräftade Handelsbanken att banken avslutade inaktiva konton under 10 000 kronor utan att meddela kunden.
Pengarna fördes till ett samlingskonto och betalades ut till den som kunde visa att de var hens. Bankföreningen uppgav samtidigt att praxis skiljer sig mellan bankerna och att det saknas siffror på hur vanligt det är.
Bankerna stänger dessutom konton av helt andra skäl. De fyra storbankerna nekade eller avslutade 54 000 konton under 2024, oftast med hänvisning till bristande kundkännedom, och Finansinspektionen granskar nu hanteringen.
Sverige har redan en fond som gör det tyskarna vill göra, men bara för arv. Allmänna arvsfonden tar över dödsbon utan arvingar, tog emot 1 735 miljoner kronor 2025 och delade ut 956 miljoner till föreningsprojekt året innan.
Arv utan arvingar har blivit en miljardaffär, medan glömda bankkonton lämnas utanför helt.
Så hittar du pengar du glömt
Den som inte vill vara beroende av bankens välvilja kan göra tre saker. Gör en insättning eller ett uttag på gamla konton, så bryts preskriptionen.
Gå igenom gamla deklarationer, där ränta från bortglömda konton syns som kontrolluppgifter. Begär ett engagemangsbesked från varje bank där en avliden anhörig kan ha varit kund.
Tyskland har ett koalitionsavtal, ett lagförslag från förbundsrådet och 86 procent av opinionen bakom sig. Belgien har redan satt sin gräns. I Sverige beror svaret på vilken bank du frågar.






