Arv utan arvingar har blivit en miljardaffär i Sverige. I Finland går utvecklingen ännu snabbare: på några år har antalet arv som går till staten nästan fördubblats.
Staten ärver över 50 miljoner från de döda – summan växer
Om en person i Sverige avlider utan arvingar och utan testamente går kvarlåtenskapen till Allmänna arvsfonden. Förra året fick fonden in över en miljard kronor. Det kan jämföras med 716 miljoner kronor under 2022.
Sverige är dock inte ensamt. En liknande arvsvåg syns på andra sidan Östersjön.
Läs även: Träder i kraft på tisdag: 800 000 kronor i böter – per samtal. Dagens PS
Fler finländare dör utan arvingar
Allt fler finländare dör utan arvingar. Finns det inte något testamente går bostaden, besparingarna och den övriga kvarlåtenskapen till staten.
Under 2000-talet fick Statskontoret årligen information om cirka 200-300 personer som avlidit utan arvingar och testamente. År 2022 hade antalet stigit till över fyrahundra.
Och summorna växer.
Förra året fick den finska staten 385 arv till ett sammanlagt värde av över 50 miljoner euro, rapporterar Yle. År 2021 var antalet arv 210.
Missa inte: 10 miljoner abonnemang ingen vill ha – nu skärps reglerna. Dagens PS
Färre personer att ärva
Bakom ökningen finns framför allt två stora befolkningsförändringar.
”Det finns fler äldre än tidigare. Samtidigt har familjerna blivit mindre, vilket innebär att det finns färre arvingar”, förklarar Marjukka Vallioniemi, ledande jurist vid finska Statskontoret, hos Yle.
Omkring en procent av dem som avlider i Finland saknar arvingar närmare än kusiner. Av dessa har bara omkring 55 procent skrivit testamente, enligt Statskontoret.
Resultatet blir att staten får kliva in som arvtagare.
Pengarna kan hamna i kommunen
Allt stannar förvisso inte i statskassan. Kommuner kan ansöka om att få ta över egendom efter invånare som dött utan arvingar.
Pengarna ska då användas till exempelvis hälsa, utbildning, kultur eller andra insatser för kommuninvånarna.
I den lilla kommunen Pöytyä har arven blivit ett rejält tillskott. Fyra avlidna invånare har på kort tid testamenterat över en miljon euro direkt till kommunens äldre.
Pengarna har bland annat använts till hjälpmedel, aktiviteter och renoveringar av äldreboenden. Det diskuteras också städhjälp och sällskap åt äldre som bor ensamma.
Det största arvet, på 731 000 euro, kommer dock med en hake: pengarna får bara användas för äldre i en viss del av kommunen. Miljonregnet har därför hunnit väcka både glädje och en smula lokal avundsjuka.
Läs även: Många sparar för mycket – experten: Använd pengarna nu. Dagens PS
Arv som ingen vill ha
Alla arv hamnar dock inte hos staten för att arvingar saknas. I vissa fall finns det arvingar – men de tackar nej.
År 2022 överlämnades 23 sådana dödsbon till staten. Förra året hade antalet stigit till 45 och hittills i år har 40 fall registrerats, berättar Maaseudun Tulevaisuus.
Ofta rör det sig om svårsålda bostäder eller fastigheter ute på landsbygden. I andra fall avstår arvingarna av rädsla för den avlidnes skulder.
Men den rädslan kan vara onödig.
”Arvingarna ansvarar som utgångspunkt inte personligen för den avlidnes skulder”, säger Vallioniemi.
För staten är de oönskade arven heller inte alltid någon jackpott. När en fastighet är svår att sälja kan kostnaderna för att hantera dödsboet bli större än vad egendomen faktiskt är värd.
Läs också: Lönerallyt slår mot ryska företag – tusentals stänger. Realtid
