Inflationen i euroområdet steg till 4 procent i oktober, den högsta nivån sedan september 2023, enligt Eurostats snabbestimat. Europeiska centralbanken, som har öppnat för en höjning, fattar nästa räntebeslut den 17 december 2026, dagen efter Riksbanken.
Euroinflationen 4 procent, högst på tre år – så påverkas kronan
Energipriserna var 20,8 procent högre än ett år tidigare, skriver portugisiska Eco, och i september låg inflationen på 3,8 procent.
ECB öppnar för höjning i december
ECB lät inlåningsräntan ligga kvar på 2,50 procent den 29 oktober 2026, enligt centralbankens beslut. ECB-rådet diskuterade ändå en höjning, sa ECB-chefen Christine Lagarde på presskonferensen. Nästa besked kommer den 17 december.
Bundesbankchefen Joachim Nagel sa i ett tal i Berlin den 3 november, enligt Reuters:
En räntehöjning i december ser i dagsläget ut att behövas.
Riksbanken har redan höjt
Riksbanken höjde styrräntan från 1,75 till 2 procent den 4 november med hänvisning till att bland annat kronan har försvagats i år, enligt ett pressmeddelande. Står sig inflations- och konjunkturutsikterna höjs räntan sannolikt igen inom ett år, enligt banken. Riksbankschefen Erik Thedéen säger enligt SVT:
Skulle vi vänta för länge skulle vi behöva göra mycket mer på kort tid.
Danske Bank tror att nästa höjning kommer i februari, enligt SVT. Dagens PS skrev den 29 oktober om hur väntade räntehöjningar påverkar brf-avgifterna i bostadsrättsföreningar.
Räntegapet och kronan
När den nya styrräntan börjar gälla den 11 november ligger den 0,5 procentenheter under ECB:s inlåningsränta. ECB höjde med 0,25 procentenheter i september, skrev Dagens PS. Gör ECB likadant i december och Riksbanken väntar till februari, växer skillnaden till 0,75 procentenheter.
Nordea räknade den 16 oktober med att en euro skulle kosta 11,15 kronor på tre månaders sikt och nämnde ränteskillnaden som ett av skälen, skriver Placera.
Om Riksbanken inte följde med när andra centralbanker höjde skulle kronan försvagas ytterligare och importvarorna bli dyrare, varnade Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg i EFN den 28 oktober, en vecka före beskedet. Hon fortsätter:
Det höjer svensk inflation ännu mer.
”Lämnar man räntegapet så får man en kronförsvagning”, sa Handelsbankens valutastrateg Michel Gubel till EFN i september, följt av:
Riksbanken har ett inflationsmål, men de har inget kronmål.
Mot euron stod kronan relativt still efter beskedet. Den 4 november låg kursen som högst på 0,0916 euro per krona. Den 5 november var kursen istället 0,0910 som lägst. Den 30 september kostade en euro 11,3310 kronor och den 30 oktober 10,9780 kronor, enligt ECB:s referenskurser. Det motsvarar en förstärkning av kronan med drygt 3 procent.
Läs även: Ge till barnen medan du lever: Så fungerar gåva, arv och laglott
Läs även: Hela listan: Ikea stänger 20 butiker och stäms globalt
Gammal gåta löst: Skeppsvrakets kodlås knäckt efter 400 år
