Inflationen i eurozonen tog ett oväntat stort kliv uppåt i september. Energipriserna driver utvecklingen och ökar pressen på ECB att höja räntan igen – med konsekvenser för både börsen och räntemarknaden.
Euroinflationen rusar – pressar ECB mot nya räntehöjningar
Inflationen i euroområdet steg till 3,8 procent i september – från 3,2 procent i augusti. Det var klart över marknadens förväntningar på 3,6 procent, rapporterar Reuters.
Bakom uppgången ligger framför allt stigande priser på drivmedel och naturgas. Även matpriserna bidrog.
Energipriserna steg hela 18,8 procent i årstakt, upp från 14,3 procent i augusti. Inflationstakten är nu den högsta på tre år, enligt Financial Times.
För Europeiska centralbanken, ECB, är utvecklingen besvärlig. Centralbanken har ett inflationsmål på 2 procent och höjde i september styrräntan med 25 punkter till 2,50 procent.
Kärninflationen ger visst lugn
Det finns dock en viktig motvikt i statistiken.
Kärninflationen, där energi och livsmedel räknas bort, steg bara till 2,5 procent från 2,4 procent. Det tyder på att energichocken ännu inte fullt ut har spridit sig till den bredare prisbilden.
Det är viktigt för ECB. Om högre energipriser leder till stigande lönekrav och ökade priser på tjänster och andra varor riskerar inflationen att bli betydligt mer långvarig.
ECB:s egen prognos från september räknade med att inflationen skulle nå 3,6 procent under fjärde kvartalet 2026. Septemberutfallet ligger därmed redan över centralbankens prognos för kvartalet. ECB räknar dock med att inflationen därefter faller när energichocken klingar av.
ECB-ledamoten Olli Rehn pekar på en annan broms. De kraftigt stigande långräntorna kan bidra till att dämpa spridningen från högre energipriser till löner och övriga priser, säger han enligt Reuters.
Räntorna pressas upp
För finansmarknaderna är frågan nu om energichocken stannar vid en tillfällig inflationstopp eller leder till en bredare prisuppgång.
Högre räntor brukar pressa aktievärderingar eftersom avkastningskraven stiger och framtida vinster blir mindre värda i dagens penningvärde. Särskilt räntekänsliga tillväxtbolag kan påverkas när marknaden börjar räkna med högre räntor under längre tid.
På obligationsmarknaden har utvecklingen redan satt avtryck. Europeiska obligationsräntor har stigit och investerare kräver högre riskpremier för flera av eurozonens mer skuldsatta länder.
Frankrikes tioårsränta har stigit till omkring 4,96 procent – den högsta nivån sedan 2002, skriver Financial Times.
ECB får svårare balansgång
ECB står därmed inför en svår avvägning. En ytterligare räntehöjning kan bidra till att hålla tillbaka inflationen men riskerar också att försvaga efterfrågan och öka pressen på redan ansträngda statsfinanser.
Marknaden räknar enligt Reuters med ytterligare räntehöjningar under det kommande året, men sannolikheten för en höjning redan i oktober är låg. Nästa höjning väntas snarare längre fram.
Det kan dock förändras snabbt om energi- och råvarupriserna fortsätter upp.
Läs mer: Så drabbar inflationen och oljepriserna hushåll och företag i EU
