Kan en bortglömd svensk ekonom förklara USA:s ekonomiska läge? Ja, säger forskare och centralbanker. Knut Wicksell är namnet.
USA:s kris: "Bortglömd svensk ekonom har förklaringen"
Det råkar vara exakt 100 år sedan Knut Wicksell dog. Han är ett namn som i nutida svensk debatt samlar damm. Det borde det inte göra.
Knut Wicksell är Sveriges främste nationalekonom genom tiderna med stort internationellt inflytande.
Hans penningpolitik styr centralbankers agerande världen över, men att han kommit i skymundan i Sverige kan ju bero på att han var något dagens ekonomer sällan är, radikal i sin samhällssyn.
Knut Wicksell utmanade äktenskapet, kyrkan och monarkin. Han var naturvetare med matematik som huvudämne och läste även astronomi och klassiska språk.
Nationalekonomin kom in i hans liv senare. I hans umgänge ingick August Strindberg, Hjalmar Branting och andra radikaler.
Utomlands skapade han ett brett kontaktnät bland annat via studier i England och Österrike.
Trump tjänade 21 miljarder förra året. Dagens PS
”Wicksell har förklaringen”
Internationellt hålls han fortfarande högt. I en artikel i Fortune skriver Eleanor Pringle att ”en bortglömd svensk ekonom har en 130 år gammal teori som förklarar varför investerare fortsätter att finansiera USA:s skuldberg på närmare 40 biljoner dollar.”
Pringle konstaterar att Wicksell inte är ett namn på allas läppar, till skillnad från exempelvis Adam Smith.
”Ändå har en teori han utvecklade för mer än hundra år sedan plötsligt blivit aktuell igen”, konstaterar Pringle.
Oljejättar: ”Kritiska nivåer för bensin och diesel”. Dagens PS
Lanserade ”den naturliga räntan”
1898 lade Knut Wicksell fram idén att inflation och ekonomisk instabilitet bottnar i en obalans.
Den uppstår när marknadsräntorna, som fastställs av centralbanken och affärsbankerna, inte stämmer överens med ”den naturliga räntan”.
Enligt Wicksell är ”den naturliga räntan” den avkastning investerare får genom att placera kapital i ekonomin som helhet, till exempel i aktier, till skillnad från den ränta de kan få på kontanter eller obligationer.
Den amerikanska ekonomin är så stark att dess naturliga ränta ligger långt över de officiella räntenivåerna, vilket förklarar varför räntekostnaderna för den amerikanska statsskulden är relativt låga i förhållande till skuldens storlek, resonerar Pringle lutad mot Wicksell.
Skotsk whisky ska rädda fisken. Dagens PS
”En uppdaterad Wicksell” förklaringen
Deutsche Bank menar att en uppdaterad version av Wicksells teori förklarar varför investerare inte vänder USA ryggen.
Den amerikanska ekonomins styrka går hand i hand med en svindlande skuld, just nu cirka 39,77 biljoner dollar, vilken kräver räntebetalningar på 24 miljarder dollar i veckan.
I en analys skriver Deutsche Banks investeringschefer Ulrich Stephan, Dirk Steffen och Elena Ahonen att de ihållande underskott USA har, visar på ett land som ”i grunden lever över sina tillgångar”.
Samtidigt konstaterar de att USA:s roll i det internationella finansiella systemet hittills gjort det möjligt för landet att ”dra nytta av riskfria marknadsräntor som legat under den uppskattade naturliga räntan”.
Trumps finska mångmiljard-affär olaglig. Dagens PS
USA:s fördel på väg att minska
Denna fördel håller på att minska, skriver trion. Riskbalansen mellan att investera i USA och att helt enkelt ha pengarna på banken har förändrats avsevärt i en AI-värld som domineras av amerikanska teknikjättar, menar Deutsche Bank.
”Den höga avkastningen på eget kapital (ROE) inom vissa amerikanska sektorer kompletterar eller ersätter i viss mån de strukturella och geopolitiska faktorer som hittills har gynnat investeringar i USA under tiden efter andra världskriget”, skriver trion.
”För att förenkla saken: man skulle kunna hävda att USA:s underskott i praktiken i allt högre grad finansieras av landets tekniksektor.”
Guldpriset: Comeback efter fyra månader. Dagens PS
”Sant att USA lever över sina tillgångar”
Argument från bland andra Ray Dalio om att USA lever över sina tillgångar är alltjämt ”i grunden sanna”, tillägger trion.
De menar ändå att investerare gärna kanaliserar kapital till att finansiera USA:s underskott eftersom landet erbjuder högre avkastning på investeringar jämfört med andra alternativ.
Denna dominans skapar dock en finanspolitisk rundgång. Om USA:s regering slutar satsa på AI kommer förtroendet för den sektorn att svikta.
Samtidigt kräver fortsatt satsning inom AI ytterligare upplåning.
”Den amerikanska ekonomin kan därför i viss mån ses som både en vinnare och ett offer för sin egen framgång”, avslutar Deutsche Bank.
Upp till bevis för spritjätten – examen för nye vd:n. Dagens PS
