Globala storbanker trappar upp intresset för Ukrainas återuppbyggnad när kriget väl är över. Statliga miljarder enbart hjälper dock inte, utan privat kapital krävs också för att lyckas. Med återuppbyggnad kommer också möjligheter på börsen för leverantörerna.
Ukrainas återuppbyggnad: Privat kapital från Sverige behövs
Dagens PS har sedan invasionen 2022 bevakat hur investerare positionerar sig inför Ukrainas framtid och hur svenska börsbolag redan har tagit steget in i landet. Nu släpper storbanken Citi en rapport om menar att den globala investerarklassen börjar röra sig på allvar.
Återuppbyggnaden är ett pengaproblem
Förstörelsen i Ukraina är enorm. Enligt en gemensam bedömning från Världsbanken, EU och FN uppgår skadorna till 176 miljarder dollar och det totala återuppbyggnadsbehovet det kommande decenniet till över 524 miljarder dollar, enligt UNDP:s rapport publicerad i februari 2025.
Statligt bistånd och multilaterala lån täcker en bråkdel. Privata investerare måste ta resten.
Det är precis det som nu händer. Citis Ukrainachef bekräftar i en intervju med EFN att intresset bland institutionella investerare accelererar. Det är ett trendskifte. Tidigare var kapitalflödena till Ukraina nästan uteslutande statliga, bland annat på grund av oro för korruption.
Svenska bolag kan bidra och bli vinnare
Sverige har sedan 2022 bidragit med totalt 128 miljarder kronor i militärt och civilt stöd, enligt Regeringen. Det inkluderar 500 miljoner via Swedfund för direktinvesteringar i ukrainsk privat sektor.
Det är imponerande, men statliga medel löser inte hela ekvationen. En tredjedel av återuppbyggnaden väntas enligt International Finance Corporation behöva komma från privat kapital.
Det är här svenska investerare kommer in. Bolag som ABB, Alfa Laval, Volvo, Saab och Sweco pekas löpande ut som naturliga vinnare. Sweco bistår redan ukrainska myndigheter i pågående projekt.
PS analys
Privat kapital rör sig inte av idealism, utan av riskbedömning. På grund av den höga pressen medialt på Ukraina, president Volodymyr Zelenskyjs agerande under krigstiderna, och de fördjupade relationerna med omvärlden, så ser institutionella aktörer risknivån som acceptabel.
Den gamla bilden av Ukraina börjar långsamt förändras, vilket också ställer krav på att landet i sig förändras när fredstider väl kommer. Ukraina har redan påbörjat arbetet att göra upp med sitt förflutna. Bland annat genom att rensa upp i de egna leden genom operation Midas i fjol.
Landet har även klättrat 36 placeringar i Transparency Internationals korroptionsranking, från plats 140 till 104 av totalt 180.
För svenska sparare och investerare gäller det att förstå att investeringar i Ukraina inte är pengar kastade i sjön, det är säkerhet för Sverige och andra länder. När det kommer till återuppbyggnaden så handlar det inte om rent bistånd heller, utan om en ny marknad som håller på att öppna sig för nya investerarmöjligheter.
Läs även: Två månader av Iran-kriget: Trump eskalerar det ytterligare
