Långräntorna har rusat till de högsta nivåerna på flera decennier i flera stora ekonomier. Nu varnar SEB för att räntorna kan bita sig fast på höga nivåer – med konsekvenser för både börsen och svenska sparare.
SEB varnar: Höga långräntor kan bli det nya normala
Den amerikanska tioårsräntan har nått 5,34 procent – den högsta nivån sedan 2002.
Även räntorna i Frankrike, Storbritannien och Japan har klättrat till flerårshögsta.
Uppgången pressar obligationspriserna och kan enligt Reuters få följder för allt från börsvärderingar till bolån.
Nu pekar också svenska banken SEB på flera krafter bakom utvecklingen och bedömer att dagens högre räntenivåer kan bli mer långvariga än många räknat med.
Vad är egentligen en långränta?
En långränta är räntan på lån eller obligationer med lång löptid, ofta tio år.
Till skillnad från styrräntan bestäms den inte direkt av centralbanken utan av marknadens förväntningar på framtida räntor och inflation, men också av vilken riskpremie investerarna kräver för att låna ut pengar under lång tid.
I grunden handlar det om utbud och efterfrågan. När stater och företag behöver låna mer samtidigt som färre investerare vill köpa obligationerna till de gamla räntenivåerna måste räntan stiga för att locka fram kapital.
Energichocken pressar upp räntorna
En viktig förklaring till den senaste uppgången är den nya inflationsoron. Kriget i Mellanöstern har drivit upp energipriserna och fått marknaden att räkna med högre styrräntor.
ECB höjde i september sina tre styrräntor med 25 punkter och räknar med en inflation på 3,0 procent i euroområdet i år och 2,5 procent nästa år.
Centralbanken har samtidigt varnat för att en utdragen energichock kan få större effekter på priser och löner.
Ju längre energipriserna ligger kvar på höga nivåer, desto större blir risken för så kallade andrahandseffekter. Det kan handla om högre varupriser, löner och inflationsförväntningar.
Bundesbankschefen Joachim Nagel sa på måndagen att det ännu inte finns tydliga tecken på sådana andrahandseffekter, men varnade för att energipriserna fortsatt innebär uppåtrisker för inflationen, enligt Reuters.
Stater behöver låna allt mer
Men uppgången handlar inte bara om inflation. En annan viktig faktor är statliga lånebehov.
Många länder behöver refinansiera stora mängder äldre skuld som togs upp när räntorna var betydligt lägre. Nya obligationer måste nu emitteras till dagens marknadsräntor.
Samtidigt väntas finanspolitiken förbli expansiv med stora satsningar på bland annat försvar, infrastruktur och energi. Det ökar utbudet av statsobligationer på en marknad där investerarna redan kräver högre ersättning för risk.
”I slutet av dagen är det trots allt lättare att gå till val på löften om satsningar än om nedskärningar”, konstaterar SEB.
I euroområdet räknar ECB med att budgetunderskottet ökar från 3,0 procent av BNP 2025 till 3,6 procent i år och 3,7 procent 2027. Skuldkvoten väntas närma sig 90 procent av BNP 2028.
AI-boomen konkurrerar om kapital
En annan förändring är den privata sektorns ökade kapitalbehov. AI-boomen kräver enorma investeringar i datacenter, elproduktion och halvledarfabriker.
De så kallade hyperscalers, de största globala teknikbolagen som driver omfattande moln- och AI-infrastruktur, har skulder på omkring 800 miljarder dollar, enligt SEB. Det motsvarar ungefär åtta gånger Sveriges emissioner av statsobligationer under 2025.
När företag behöver mer kapital konkurrerar de med staterna om investerarnas pengar. SEB lyfter fram AI-investeringarna som ett tydligt exempel på hur efterfrågan på kapital ökar.
”För att statsobligationsmarknaden ska attrahera tillräckligt med köpare måste räntan därför stiga”, skriver SEB.
Centralbankerna köper inte längre som förr
Under 2010-talet och början av 2020-talet var centralbankerna stora köpare av statsobligationer genom sina QE-program, där de köpte obligationer i stor skala för att pressa ned räntorna och stimulera ekonomin.
Nu har utvecklingen vänt och obligationsinnehav förfaller på många håll utan att ersättas i samma omfattning.
Det innebär att pensionsfonder, banker, hushåll och andra investerare behöver absorbera en större del av obligationsutbudet.
Federal Reserve visar i en färsk studie att den amerikanska statsobligationsmarknaden blivit mer priskänslig när mindre priskänsliga utländska offentliga investerare minskat sin närvaro och privata aktörer fått större betydelse.
En ökning av USA:s statsobligationsutbud med 100 miljarder dollar beräknas i dag höja femårsräntan med omkring 3 räntepunkter, enligt studien.
Även Japan kan spela en viktig roll. Japanska investerare har länge placerat stora belopp utomlands. När de inhemska räntorna stiger blir det mer attraktivt att ta hem kapitalet.
Det kan innebära ytterligare press uppåt på räntorna i USA och Europa om japanska investerare i större utsträckning väljer inhemska obligationer.
Lågränteåren kan bli en historisk parentes
Sammantaget finns flera krafter som håller långräntorna uppe: energipriser och inflationsrisk, högre styrränteförväntningar, stora statliga lånebehov, AI-relaterad kapitalefterfrågan och färre stora obligationsköpare.
För svenska sparare innebär det ett förändrat räntelandskap. Högre räntor kan ge bättre avkastning på ränteplaceringar och sparkonton, men kan också innebära högre bolånekostnader och sätta press på aktiernas värderingar.
SEB bedömer därför att även lägre styrräntor längre fram sannolikt inte räcker för att ta långräntorna tillbaka till de extremt låga nivåerna från 2010-talet och början av 2020-talet.
”Lågränteåren ska därför snarare betraktas som en historisk parentes”, skriver SEB.
