Befolkningen blir allt äldre i de flesta länderna. Det sätter ordentlig press på pensionssystemet – och riskerar att leda till strider mellan generationerna.
Risk för generationskrig – unga får betala pensionen
Europeiska regeringar pressas allt hårdare av skenande pensionskostnader, vilket riskerar att fördjupa klyftan mellan unga och äldre generationer.
I flera länder genomförs nu omfattande reformer för att hantera en åldrande befolkning och snabbt växande statliga utgifter.
Problemet har byggts upp under decennier. Kombinationen av längre livslängd, lägre födelsetal och minskat privat sparande gör att allt färre arbetande ska försörja allt fler pensionärer.
Har höjt pensionsåldern
I både Europa och Storbritannien är redan omkring en femtedel av befolkningen över 65 år, och andelen väntas stiga kraftigt fram till 2050, skriver The Telegraph.
Flera länder har valt att höja pensionsåldern som ett sätt att bromsa kostnadsökningarna.
I Danmark planeras pensionsåldern nå 70 år inom de kommande decennierna, medan Sverige och Finland kopplar pensionsåldern till den förväntade livslängden.
Dessa reformer har genomförts relativt smidigt, med begränsade protester.
I andra delar av Europa har förändringar mött betydligt större motstånd. I Frankrike ledde försök att höja pensionsåldern till omfattande demonstrationer och politisk kris.
Mycket känslig fråga
Reformerna sköts senare upp efter starkt folkligt tryck, vilket illustrerar hur känslig frågan är.
Parallellt har vissa länder i stället ökat pensionsavgifterna. Spanien och Luxemburg har infört högre bidrag från både arbetstagare och arbetsgivare för att stärka systemen.
Kritiker varnar dock för att detta kan hämma ekonomisk tillväxt genom att göra det dyrare att arbeta och anställa.
I östra Europa har situationen blivit ännu mer pressad. Rumänien och Bulgarien har infört åtgärder som frysta pensioner, höjda skatter för pensionärer och ökade pensionsavgifter, skriver Novinite.
Behöver fördela bördan
Samtidigt minskar befolkningen, vilket ytterligare försvårar finansieringen.
Utvecklingen har lett till växande frustration bland yngre generationer, som förväntas arbeta längre och betala mer, samtidigt som de tvivlar på att själva få motsvarande förmåner i framtiden.
Risken är att missnöjet spiller över i politisk instabilitet och ökat stöd för populistiska rörelser, menar experter.
Med ett dyrt system och politiskt känsliga reformer väntar svåra beslut om hur bördan ska fördelas mellan generationerna.
Läs mer: Skräckscenariot: Sex procents inflation i Sverige. Realtid
