Metallobbyn stoppade en tullsänkning enligt WSJ – nu får amerikanska företag och konsumenter betala priset.
WSJ om nya tullarna: "Metall-lobbyns stora stöld"
Enligt Wall Street Journal var USA och Kanada nära en uppgörelse som skulle ha sänkt tullarna på kanadensiskt stål och aluminium från 50 till 25 procent. Men avtalet föll samman efter invändningar från den amerikanska stål- och aluminiumindustrin, skriver tidningen.
Att just metallerna ingick i den tänkta uppgörelsen bekräftas också av Reuters.
Metallbolagen rusar på börsen
I juli 2025 skrev fem organisationer som företräder den amerikanska stålindustrin direkt till Trump. De välkomnade höjningen till 50 procent och uppmanade dessutom administrationen att inte ge andra länder specialarrangemang som skulle minska eller ta bort tullarna under handelsförhandlingar.
Enligt WSJ:s uppgifter satte metall-lobbyn även nu hård press på Trump-administrationen.
Kanada svarar nu med egna tullar på amerikanska varor. Tullkriget fördjupas. Och de amerikanska företag som använder stål och aluminium som insatsvaror sitter kvar med en kostnad som metallproducenterna slipper.
För vinnarna är lätta att identifiera.
Wall Street Journal pekar på hur amerikanska aluminiumpriser nu ligger omkring 75 procent över den globala nivån. Stålpriserna i USA är omkring 64 procent högre än i norra Europa.
Flera av landets stora metallproducenter har rusat på börsen. Nucor har stigit 66 procent på ett år, Steel Dynamics 74 procent, Century Aluminum 98 procent och ArcelorMittal har rusat 117 procent.
Tillverkningsföretag och konsumenter får ta smällen
För resten av industrin ser kalkylen betydligt sämre ut.
Kanadas centralbank konstaterar att de amerikanska tullarna redan har slagit mot industrin längre ned i värdekedjan. Tillverkningsföretag har drabbats av högre aluminiumkostnader och det har också förekommit uppsägningar bland företag som bearbetar metallen.
Det är just den mekanismen som gör metalltullarna politiskt intressanta. En begränsad grupp producenter skyddas från utländsk konkurrens. En betydligt större grupp företag, från biltillverkare och byggbolag till producenter av maskiner, vitvaror och förpackningar, får betala mer för råvarorna.
Och i slutändan skickas kostnaden vidare till konsumenterna.
Staten också vinnare
WSJ utropar tullarna som en ”seger för metall-lobbyn”, och förutom metallproducenterna blir också staten vinnare.
Enligt WSJ drog tullarna på stål, aluminium och koppar in 46,9 miljarder dollar under innevarande budgetår fram till juni, efter ytterligare 21,8 miljarder dollar under 2025. Tidningen beskriver det som en skatt på närmare 70 miljarder dollar som i praktiken betalas av amerikanska företag och konsumenter.
Ironin är att USA fortfarande är beroende av Kanada för aluminium. Donald Trump har medgett att USA ”desperat behöver aluminium”, och att majoriteten köps från Kanada.
Läs mer: Trump vs Kanada: ”Clown”, ”mindre intelligent” och ett namnbyte
Läs mer: USA springer ifrån Europa om gruvor – Sverige har guldläge
