USA lägger miljardbelopp på gruvor, raffinering och internationella råvaruaffärer. Europa försöker komma ikapp med snabbspår och nya strategier. Sverige kan bli vinnare – om projekten blir av.
USA springer ifrån Europa om gruvor – Sverige har guldläge
Jakten på de metaller och mineral som behövs för elbilar, vindkraft, elektronik och försvar har blivit en geopolitisk kapplöpning.
Och just nu springer USA ifrån Europa.
Washington har sedan 2022 satsat omkring 40 miljarder dollar på projekt kopplade till kritiska råvaror, enligt Financial Times. Bara förra veckan presenterade USA energidepartement ytterligare stöd på 500 miljoner dollar till projekt för bland annat litium, kobolt och batterimaterial.
”På 18 månader har de gjort fler affärer än Europa har gjort under det senaste decenniet”, säger en rådgivare inom europeiska projekt för kritiska råvaror till Financial Times.
Ska minska beroendet av Kina
Bernd Schäfer, ordförande för branschorganisationen Critical Raw Materials Alliance, sammanfattade nyligen skillnaden mellan USA och Europa i Financial Times:
”Jag beundrar verkligen amerikanerna eftersom de får en idé och sedan springer med den, medan vi européer tvekar, överadministrerar, pratar och förlorar tid.”
EU:s Critical Raw Materials Act ska minska beroendet av framför allt Kina. Målet är att EU till 2030 ska kunna bryta minst 10 procent av sitt årliga behov av strategiska råvaror i egna gruvor inom unionen, bearbeta 40 procent och återvinna 25 procent.
Kommer inte bidra till 2030
Ett 75-tal projekt har dessutom fått eller är på väg att få strategisk status, vilket ska ge snabbare tillståndsprocesser och lättare tillgång till finansiering.
Men det går för långsamt.
Europeiska revisionsrätten slog tidigare i år fast att många av projekten sannolikt inte kommer att bidra till EU försörjning i tid till 2030. Flera befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede, trots att de redan har pekats ut som strategiskt viktiga.
Det är en svag punkt i Europas industripolitik. Kontinenten behöver enorma mängder metaller för elektrifiering, försvar och digitalisering, men är fortfarande beroende av andra länder för både råvarorna och förädlingen.
Ebba Busch: Säkerhetspolitik
För Sverige kan det här däremot bli ett guldläge.
Landet har några av Europas mest intressanta mineraltillgångar och flera svenska projekt har redan fått strategisk status av EU. Det gäller bland annat LKAB:s satsning på sällsynta jordartsmetaller i Kiruna och den planerade förädlingen i Luleå.
Just sällsynta jordartsmetaller är en av Europas största svagheter. De behövs bland annat till elmotorer, magneter och försvarsteknik – men Kina dominerar både produktion och framför allt förädling.
”Tillgång till metaller är inte näringspolitik längre. Det är säkerhetspolitik”, sade energi- och näringsminister Ebba Busch när regeringens strategi för kritiska metaller presenterades.
Men det räcker inte att metallerna hittas – det ska bli gruvor också. Och där är Sverige ett typexempel för Europa då många av de nya gruvprojekten sitter fast i tillståndsprocesser.
Läs mer: Kritiska mineraler: EU allt längre efter USA och Kina
Läs mer: Nya regler: Snart måste hela EU panta burkar
Läs mer: Försvarsmetallen Europa skriker efter: Frankrike har 100 000 ton
