Förra gången var det Ukraina som slogs ut. Nu hotas spannmålsexporten på båda sidor av Svarta havet – och dyrare vete kan vänta.
Både Ryssland och Ukraina tappar export – ny oro om vete
När Ryssland invaderade Ukraina 2022 stod Ukrainas spannmålsexport i skottlinjen, och riskerade en global livsmedelsbrist.
Det blev ingen sådan kris då, efter att ett avtal nåtts, det så kallade Spannmålsinitiativet för Svarta havet. Det höll i ett drygt år, och när avtalet löpte ut klarade världsmarknaden att absorbera chocken.
Men när det nu smäller ordentligt igen är läget mer osäkert, och ett nytt avtal föga troligt. Dessutom smäller det åt båda håll – även Rysslands spannmålsexport är under attack.
Slår hårt mot Ryssland
Ryssland och Ukraina står tillsammans för omkring 27 procent av den globala veteexporten. Under de senaste veckorna har båda ländernas hamnar, spannmålsterminaler och handelsfartyg hamnat i skottlinjen. Angreppen har slagit hårt mot exporten mitt under den viktiga perioden efter skörden.
I mitten av augusti träffades flera ryska spannmålsterminaler i Novorossijsk av ukrainska drönare. Två stora terminaler stoppade verksamheten efter attacken, enligt Reuters och S&P Global.
”Åtgärder vidtas och utvecklas för att säkerställa snabba och fullständiga spannmålsleveranser”, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på måndagen, enligt Reuters.
Åt andra hållet så har ryska attacker mot ukrainska hamnar har slagit ut ungefär en tredjedel av Ukrainas exportkapacitet för spannmål, enligt S&P Global.
Pressade alternativ
Konsekvensen märks redan på marknaden. Terminerna för vete i Chicago har stigit med mer än 17 procent sedan början av juli, enligt Reuters. Importländer som Egypten och Indonesien, som är starkt beroende av vete från Svarta havet, riskerar nu högre priser och förseningar.
Även alternativen är pressade.
Den globala veteproduktionen väntas falla från fjolårets rekordnivåer. Kanada bedömer att skördarna blir mindre i flera stora producentländer, bland annat USA, Argentina och Australien. Australiens veteskörd väntas enligt landets jordbruksdepartement falla med 26 procent.
FN livsmedelsorganisation FAO har också varnat för att väder, geopolitisk oro och dyrare energi och gödselmedel ökar riskerna på de globala livsmedelsmarknaderna. Samtidigt är lagren fortfarande relativt stora, vilket hittills har dämpat effekten.
Kan bli dyrare bröd
Det betyder inte nödvändigtvis att Sverige står inför en repris på brödprischocken 2022. Men om hamnarna i Svarta havet fortsätter att vara utsatta kan det bli svårt att undvika nya prisökningar.
Sverige är själv en stor spannmålsproducent, men svenska priser påverkas av den europeiska och globala marknaden. Lantmännen har redan tidigare pekat på hur krig, väder och störningar i Svarta havet snabbt slår igenom på spannmålspriserna.
Läs mer: Bönderna betalar för att odla – kaos väntar för matpriserna?
Läs mer: Kris för ryska banker efter uttagsboom – skakar Kreml
