Just nu jagar Europa en hård och värmetålig metall som används i kanonrör, verktyg och flygmotorer. Trots detta ligger en av kontinentens största fyndigheter orörd. i Frankrike.
Försvarsmetallen Europa skriker efter: Frankrike har 100 000 ton
Metallen heter Volfram och Frankrike har omkring 100 000 ton av den, räknat som volframtrioxid, på 22 kartlagda platser, enligt franska Aquitaine Online. Det är uppskattade resurser i marken, inte bevisade brytvärda reserver, men ändå värda att notera.
Fransmännen har inte brutit metallen sedan 1986, då gruvan i Salau i Pyrenéerna stängde. I dag kommer den enda inhemska produktionen från återvinning, runt 360 ton per år mot en förbrukning på cirka 2 000 ton, enligt Aquitaine Online.
Kina påverkar pressen att börja bryta
Att fyndigheten är vilande vore inte ett problem, om det inte vore så att Kina kontrollerade resten av marknaden. Kina står nämligen för omkring 80 procent av utvinningen, enligt USGS, och över 85 procent av förädlingen, enligt Aquitaine Online.
I februari 2025 införde Beijing exportkontroller på volfram. Från 2026 till 2027 får bara 15 kinesiska bolag exportera metallen, enligt Reuters. Priset på mellanprodukten APT har sedan dess ungefär tredubblats på ett år.
EU och Sverige i kläm
EU importerar omkring 31 procent av sitt volfram från Kina, enligt Euronews. Som svar planerar unionen sitt första gemensamma krislager av kritiska råvaror, och volfram har kortlistats bland de metaller som ska prioriteras först, tillsammans med sällsynta jordartsmetaller och gallium, enligt Dagens PS.
I Sverige finns en nedlagd volframgruva i Bergslagen som skulle kunna hjälpa i Europas volframkris. Metallen används bland annat i pansarbrytande ammunition, där BAE Systems Bofors är verksamt, och i hårdmetallverktyg, där svenska Sandvik är världsledande.
PS analys
Volfram visar hur snabbt en råvara kan bli ett förhandlingskort. Kina behöver inte strypa hela exporten utan det räcker med att bara låta femton bolag styra utflödet för att priset ska tredubblas och västlig ammunitionsproduktion mojnar.
Lager och återvinning köper tid, men att öppna gamla gruvor tar fem till tio år. För svensk försvarsindustri, mitt i en upprustning, handlar risken mindre om priset och mer om huruvida metallen finns när den behövs.
Läs även: 200 ton asbest dumpat vid vägkant – husägare måste betala här
Läs även: Solceller på balkongen ger 2 200 kronor lägre elräkning
